Senaste nummer

Tidskrifterna presenterar innehållet i varje nyutkommet nummer.

N3 1 Våren 2018
Hus i blått 2018-04-24 2018-03-08 Nr 1, 2018 av Bildkonstnären har temat: Från byggnader till stugor, med artiklar och bilder på konstverk från medlemmarna. Konstnären Mathias Kärnlund i Hammarby Sjöstad, Stockholm, porträtteras i en specialartikel: Jakten på det perfekta ljuset. SK-medlemmar på vandringsutställning i Italien och Vårsalongen tillbaka på Liljevalchs m. m. »

Tema Pengarna eller livet? #4 2017
Omslag 2018-04-21 Flyktingar är inte siffror, de är människor med ansikten, namn, berättelser och borde behandlas där- efter«, det skriver påven Franciskus i en tweet. Det är är också inledningen till boken I väntan på besked - flyktingar berättar. Författarna har under ett år följt livet på flyktingförläggningen Waterfront i Härnösand. Det är ett privatägt boende för cirka fyrahundra asylsökande i det som förut var Härnösands fängelse.»

Tema Mellan tro och vetande #3 2017
Omslag 2018-04-20 Vad är det med naturvetenskapen egentligen, hur kommer det sig att den tror sig vara den enda tillförlitliga vägen till kunskap? Vad är det som får politikerna att införa ytterligare en lektion matematik i veckan när pedagoger och stressforskare om och om igen räcker upp handen och pekar på musikens betydelse? Påpekar att det finns så mycket forskning som entydigt visar att regelbunden musik gör det lättare för barnen att lära sig och förstå, inte bara matematik utan detmesta? Hur i all världen ska man bära sig åt för att väcka politikernas intresse för detta och mod att vända utvecklingen? Det är några av de frågor som vi har haft med oss i samband med det här numret av Balder. En annan är näringslivets och ekonomins inflytande inom forskningen, i politiken och i våra egna liv, det är som om viblir dumma i huvudet när vi börjar tänka på pengar.»

”Och tidernas viktigaste svenska folkmusikskiva är …. ” #2 2018
Omslag 2018-04-20 Tidernas 100 viktigaste svenska folkmusikskivor - 28-sidigt reportage! Pedal steel - hur Hawaiigitarren satte färg på allt från country till jazz Jazzmeia Horn - vokaljazzens nya superlöfte Mélissa Laveaux - utforskar sina hatiska rötter Folkmusik-Sverige är en brokig, oftast hjärtlig och exceptionellt vital liten (fast stor) musikvärld som de senaste femtio åren satt mängder av häftiga avtryck och öppnat sig i ständigt nya riktningar, utan att för den skull tappa fotfästet i traditionen. Detta ville vi lyfta fram genom att utse tidernas viktigaste skivor inom genren - en unik topp 100-lista som vi satt samman med hjälp av en mäktig panel av folkmusikkännare av de mest skilda slag: journalister, musiker, branschfolk och engagerade Liraläsare. Och här är den. Svindlande ett hundra skivor som alla på något vis format eller satt färg på folkmusiken i Sverige.»

Aiolos nr 59: Hålet
2018-04-19 Det blev ett spännande nummer som diskuterar olika former av Hål - kosmogoniska och kosmiska, filosofiska och etiska. Numret presenterar två bildkonstnärer - den ungerska fotografen Csilla Szabo som med sin minutiösa fotokonst öppnar fördolda världar - och den norska konstnären Idun Balterzen som genom sitt arbete med varierade material och tekniker, och genom sina suggestiva ofta frånvända gestalter, frammanar ett samtidigt kusligt och rofyllt varande…»

Innehåll META - historiskarkeologisk tidskrift 2017
Omslag 2018-04-18 Den finns en klyscha inom musikbranschen som handlar om utgivningen av ”det svåra tredje albumet”. Utifrån en sådan metafor är det glädjande att här presentera det tredje numret av nya META - och det är ett lödigt nummer som omfattar 10 artiklar på sammanlagt över 140 sidor. Årets artiklar har en stor bredd, såväl kronologiskt som innehållsmässigt. De representerar en resa i tid och rum från tidig medeltid i svenska städer till 1900-tal i Arktis - från svenska mynt i Frisland till blodiglar i USA. Det måste betraktas som illustrativt för hur historisk arkeologi idag omfamnar ett brett perspektiv av samhället och gör arkeologin delaktig i en större historieskrivning och inte bara som en metod eller ”hjälpvetenskap”. Hälften av artiklarna i årets nummer behandlar stadsarkeologiskt material ur olika aspekter och perioder. Därtill kommer två artiklar som rör sig i stormaktstiden Sverige och med uttalad koppling till Holland. De två övriga artiklarna utgör helt separata kategorier då de behandlar blodigelodlingen i Sverige under tidigmodern tid respektive tolkningsprocessen och diskussionen kring Andrée-expeditionens öde i ishavet. Numret avslutas med en recension av en essäsamling om samtidsarkeologi. Niklas Eriksson diskuterar stormaktstidens teknologi i form av skeppsbyggeri. Utgångspunkten är det spektakulära fyndet av regalskeppet Svärdet som gick under i ett sjöslag 1676 utanför Öland. Fokus ligger på den svenska flottans förhållande till holländskt skeppsbyggeri och Svärdet som ett av de sista konstruerade enligt holländsk modell. Den följande artikeln av Frank Postma, Christiaan Schrickx och Michiel Bartels diskuterar också relationen mellan Sverige och Holland (Frisland) under stormaktstiden. Artikeln redogör för fynd av svenska mynt på landsbygden i västra Frisland. Myntfynden ligger till grund för teorier om hur den främmande valutan kom till användning av lokala handelsmän och berättar historier om hur vardagliga relationer mellan människor fortgick trots den oroliga perioden och politisk spänning mellan länderna. Georg Haggréns artikel rör sig också i en interregional sfär av samhället men i denna gång i ett tidigmedeltida sammanhang. Haggrén diskuterar implikationerna av de relativt ovanlig fynden av glasringar (smycken) som är vanligt förekommande inom slaviskt bosättningsområde. Dimensionerna på delar av materialet indikerar närvaro av barn (med slavisk härkomst?) i de svenska städerna. Diskussionen om dessa fynd öppnar för intressanta jämförelser med förekomst av t.ex. östersjökeramik i samma städer. I en artikel om Andrées olycksaliga expedition till Arktis granskar Rune Edberg de tolkningar som under åren framförts kring vad som egentligen hände och hur expeditonsmedlemmarna tills slut dog. Edberg lyfter fram betydelsen av att aktivera den materiella kulturens spår för att rekonstruera det faktiska händelseförloppet. Madeleine Bonow och Ingvar Svanberg diskuterar den sällan uppmärksammade hanteringen av blodiglar i medicinalt bruk från tidigmodern och under 18- och 1900-talet. Författarna lyfter fram vikten av att i arkeologiska projekt identifiera och undersöka hur igeldammarna var konstruerade. Detta är ett segment av det tidigmoderna samhället där arkeologin skulle kunna bidra med mycket ny kunskap som inte bara relaterar till medicinalhistoria utan också till den samtida mentalitets- och föreställningsvärlden. De följande tre artiklarna har det gemensamt att de utgår från föredrag presenterade vid ett seminarium på arkeologiska institutionen i Lund. Seminariet var en hyllning tillägnad Hans Andersson på hans 80-årsdag. Det känns extra bra att kunna presentera dessa artiklar i META då arkeologiska institutionen i Lund är medeltidsarkeologiska föreningens ursprung och METAs förra hemvist. Martin Hansson lyfter i sin artikel den viktiga frågan om definitionen av städer. Utgångspunkten är skillnader och framförallt likheter mellan städer som erhöll stadsprivilegier och sådana som inte fick det i det senmedeltida Småland. Hansson diskuterar hur regionala skillnader inom landskapet påverka platsernas identitet och hur ”stadslandskapet” uppfattas olika beroende på var man befinner sig i regionen mer än om den enskilda platsen erhållit stadsprivilegier eller inte. Stefan Larsson reflekterar över ett intressant interdisciplinärt projekt i anslutning till samtida stadsplanering i centrala Kalmar. Larsson diskuterar arkeologins och kulturmiljövårdens roll i den moderna urbaniseringen och var i planprocessen en arkeologisk undersökning kan komma in i processkedjan. I det goda exemplet från Kalmar redogörs för konsekvenserna av arkeologins inträde i planprocessen i ett mycket tidigare skede än vad som är praxis idag. Med utgångspunkt i undersökningarna i Nya Lödöse under de senaste åren diskuterar Christina Rosén implikationer för tolkningsmöjligheterna och förståelsen av en plats där så omfattande ytor som i Nya Lödöse har kunnat undersökas inom ramen för ett arkeologiskt projekt. I det mycket stora materialet framträder stadens sammanhang i en västlig och sydlig kulturell sfär tydligt. Numret avslutas med en recension av Rune Edberg, där han kritiskt diskuterar samtidsarkeologins utifrån ett arkeologiskt perspektiv. Ambitionen är att Historisk arkeologisk förenings medlemmar tillsammans ska utgöra ett aktivt forum för historisk arkeologi där tidskriften bara är en sida av föreningens verksamhet. META:s hemsida (www.histark.se) och Facebooksida är igång, och förhoppningen är att de ska bli än mer ”levande” under 2017. Styrelsen har aktivt arbetat under året för att de gamla META numren ska bli tillgängliga via vår hemsida. Vi är nu mycket glada at kunna meddela att så har blivit fallet! Gå in där på upptäcksfärd och läs för att ta del av den stora kunskapsbank och ämneshistoria som META förvaltar från 1979 fram till idag. Vem vet om du också kanske blir inspirerad att skriva nåt till nästa nummer? I så fall får du göra det i god tid före vårt nya manusstopp som kommer att vara den 1a februari. Tanken är att vi fortsättningsvis kommer att släppa det nya numret lite senare på året - i tid för hängmattan och sommarläsning. Avslutningsvis presenterar artiklarna i 2017 års META en mångfald ämnen, med författare från en rad olika organisationer, myndigheter och universitet. Vi kan därmed med tillfredsställelse konstatera att även denna årgång med råge lever upp till syftet med META: att fungera som en plattform för alla som arbetar med historisk arkeologi inom såväl universitet, museer, myndigheter som inom exploateringsarkeologi. ur Redaktionellt »

Tema: Var går gränsen? #2 2018
Omslag 2018-04-17 De frågor som kommit upp till ytan och luftats genom metoo är komplexa i sig. Kanske inte när det gäller regelrätta fysiska övergrepp och våldtäkter - det är brott som ska polisanmälas och skötas av rättsapparaten. Men allt det andra på den glidande skala vi benämner sexuella trakasserier och sexism. Det låter sig lätt och självklart sägas att ingen/.../ (ur förordet Accent "2 2018)»

Norrsken #1 2018
Omslag 2018-04-17 Norrsken är bland det mest fantastiska som våra natthimlar har att bjuda på. I Populär Astronomi delar en av landets mest uppmärksammade norrskensfotografer med sig av sina bästa tips om hur du själv kan fånga norrskenet. Dessutom: rymdföretagen på börsen, framtidens gruvor i rymden, de nya super-supernovorna - plus snabbguider till mörk materia och underliga planeten Uranus. Och vårens planeter och stjärnhimlar såklart. Fotografera norrsken, rymdföretag på börsen, astrosemester på Kanarieöarna, super-supernovorna, Elon Musks raket, mörk materia, gruvor i rymden»

Alfvéniana 3-4 2017
2018-04-16 Alfvéniana 3-4 2017»

Tema: Tuff uppväxt #1 2018
Omslag 2018-04-13 Christopher växte upp med en missbrukande mamma, i fosterfamilj och på institutioner. I sena tonåren hittade han det som skulle bli hans liv: kockyrket. I höstas vann han silver i kock-VM. Mot alla odds vände han familjens öde. Att han haft människor omkring sig som brytt sig har varit viktigt, säger Christopher. Är Norden bättre än andra? Mastersstudenter i socialt arbete kommer från hela världen till Stavanger för att lära om nordisk välfärd. Men de ser brister i systemet. Nytt från vår webb: Den anonyme filmarbetaren som brukar flimra förbi i sluttexter får ett ansikte i dokumentären The Filmworker. En film om Leon Vitali, en gång Lord Bullingdon i Stanley Kubricks klassiker Barry Lyndon. Vad lyssnar 805 psykiatriker på när de ska fortbilda sig? Ja allt från specialistkunskaper om diagnoser till överväganden för en filmregissör som ska skildra psykisk sjukdom. Läs också om hur det gick när alla skulle välja diagnos med mentometerknappar. »

Signum nr 3
Signum nr 3 2018 2018-04-13 Ledare Kjell Blückert: Vi gillar olika - Vilket slags mångfald kan staten acceptera i skolan? Krönika Johan Hakelius: Vad ska man göra med sitt osunda förhållande till djur? Aktuellt Ulf Jonsson...»


« Förra sidan | Nästa sida »
rss 0.91 för Tidskrift.nu: Senaste nummer

Annons:

Senaste nummer:

2018-05-18
Signum 4 2018

2018-05-16
Contra 2 2018

2018-05-09
Arkitekturtidskriften KRITIK #36
ponton 1 2018

2018-05-03
UtställningsEstetiskt Forum 1 2018

2018-05-01
Ottar 4 2017

2018-04-30
Arche 62-63 2018

2018-04-26
Nordens Tidning 1 2018
Fronesis 58-59 2018

2018-04-24
Bildkonstnären 1, 2018
Opera 2 2018
Balder 1 2018

2018-04-21
Balder 4 2017

2018-04-20
Lira Musikmagasin 2 2018
Balder 3 2017

2018-04-19
Aiolos 59 2017

2018-04-18
META - historiskarkeologisk tidskrift 2017

2018-04-17
Populär Astronomi 1 2018
Accent 2 2018

2018-04-16
Alfvéniana

2018-04-13
Hjärnstorm 130-131
Signum 3
SocialPolitik 1 2018

2018-04-10
Magazin Rom 10 2018

2018-04-09
Fjärde Världen 1 2018

2018-04-06
Tidig Musik 1 2018
Konstperspektiv 2

2018-04-04
Medusa 1 201

2018-03-14
Amnesty Press 1 2018

2018-03-13
Hjärnstorm 129 2017

2018-03-09
Signum 2 2018

2018-03-06
KLASS 1 2018
Tidig Musik 4 2017

2018-03-02
Accent 1 2018

2018-03-01
Akvarellen 1 2018

2018-02-27
Parnass 1 2018

2018-02-26
Kritiker 45-46

2018-02-21
Close-Up 194

2018-02-19
Glänta 4 2017
Opera
Lira Musikmagasin 1 2018

2018-02-13
Contra 1 2018
Fokus 6 2018

2018-02-11
Populär Poesi 35

2018-02-09
Kuba 1 2018

2018-02-07
Fokus 5 2018

2018-02-06
Konstperspektiv 1 2018
Galago 129 2017

2018-02-05
Ordfront Magasin 6 2018

2018-02-04
Ordfront Magasin 5 2015

Äldre resuméer