2026-04-24
Fan, Satan, Belsebub, Hin håle, Lucifer, Mefistofeles, Antikrist, Gammal-Sjul, Mörkrets furste, Bockfoten, Den lede, Skam, Horn-Per, Gammel-Ersker, Attan, Håken …
Djävulen har många namn och han har genomgått förändringar och framträtt i olika skepnader under historiens gång. Det är inte helt lätt att reda ut hur det hela började - om det nu någonsin började, kanske har det alltid funnits och kommer alltid att finnas - men för att göra en lång historia kort så skulle man kunna säga att någon sorts fanskap uppstod för 2 500 år sedan, när den iranska zoroastrismen mötte judendomen och befäste idén om en konkret ond makt. Egentligen saknas en sådan i Gamla testamentet, där är det oftast Gud själv som sänder prövningar och straff, ibland med hjälp av någon av gudasönerna, som Anklagaren i Jobs bok. I Nya testamentet, däremot, finns många utsagor om en figur med olika namn och taktik, en Guds motståndare som frestar Jesus och har världen och människorna i sitt våld. Så småningom uppstod idén om Djävulen som en fallen ängel och under påverkan av antik mytologi kom han att i konsten och folktron förses med horn, svans och bockfot ... (ur Hjärnkontoret #162-163)»
2026-04-20
De flesta vuxna ägnar runt hälften av sin vakna tid under vardagarna åt att lönearbeta. Fronesis nr 88-89 handlar om vad som händer på jobbet. Det handlar om vilket värde det dagliga arbetet har för den som jobbar, om innebörden av rättvisa och demokrati i arbetslivet - och om hur kollektiv organisering på arbetsplatsen kan öka både meningsfullheten och rättvisan i lönearbetet.»
2026-04-08
Tillsammans fortsätter vi våra utforskningar av den tidiga musiken. Det är ett oerhört spännande fält, just tack vare sin speciella relation mellan historisk forskning, konstnärlig frihet och hantverk. Gränserna mellan forskare, konstnär och instrumentmakare är inte alltid glasklara. De olika grupperna är helt beroende av varandra, och i många fall har en och samma person flera av rollerna samtidigt.
•
| årets första nummer av Tidig Musik utgör många av artikelförfattarna exempel på hur en enda person bollar flera roller. Och vilken tillgång det är! Vissa insikter i historiska skeenden, instrumentutveckling och musicerande är knappass möjliga att få utan en bakgrund som musiker (som professionell eller amatör).
•
Lutenisten Anders Ericson, aktuell med skivan Solo Pieces for Lutha, är den första att på allvar återuppliva den svenska lutan — ett instrument son spelades under några decennier kring 1800. Han undersöker dessutom instrumentets historia och ger oss i detta nummer en introduktion till instrumentet, byggarna och den bevarade musikern för lutan.
•
Viveca Servatius är säkerligen bekant för många läsare och hon kommer här tillbaka till ett tema som präglat såväl hennes forskning som hennes musicerande under många år: Hildegard av Bingen. I denna artikel ligger fokus på den kosmologi som Hildegard utvecklade och som låg till grund för hennes musikaliska och andliga skapande /.../ (från redaktionens inledande ord Tidig Musik #1 2026»
2026-04-01
Nya numret handlar om migrationspolitik och mänskliga rättigheter i Sverige och världen. Trots löften om ventiler, hur lirar mängden kommande lagförslag med rättssäkerhet och likhet inför lagen? ”Vi är här, men ändå inte”- så är livet i migrationspolitikens limbo. Europarådets kommissionär Michael O’Flaherty om påtryckningarna för att omtolka Europakonventionen för att utvisa fler. I USA växer nu en disciplinerad motståndsrörelse fram i kölvattnet av den skoningslösa jakten på migranter - och dem som försvarar dem.»
2026-04-01
For the last 25 years Sara Lundberg has concentrated her art work on picture books - and for the last 15 years she has been an author as well as an illustrator. When creating pictures, she works with watercolour all the way from sketches to the original. She likes the unpredictable nature of the medium. In 2025 she was awarded the Children & Young People’s Literature Prize from the Nordic Council for her picture book “Ingen utom jag” (No-one but me). She always has her camera with her and takes lots of photographs for inspiration. She often bases her characters on live models and will start making quick sketches in watercolour with small brushes /.../ •
As a graphic designer Ole Søndergaard has had a remarkable carrier in Denmark, but he has always practiced many forms of art in his spare time. Both his parents were artists and even though he had talent and wanted to work creatively, they knew all about the hardships of being a free artist, so they encouraged him to study graphic design at the Architect School in Copenhagen. Through the years he has had many exhibitions, he takes photos, he creates wooden sculptures, toys, and figures, he draws and paints with all types of media. He travels a lot around the world documenting buildings and places - and on these trips he finds it handy to bring a small watercolour kit along with the “dry” media. In 1999 he wished to experience the Arctic so he and his wife made the first of several trips to Greenland and Svalbard. His most recent exhibition “The Ice Around Greenland” fills both floors of Fuglsanghus in Hørsholm, Denmark with many drawings and paintings /.../ •.
During the early years of expedition when the world wasn’t yet described in images, explorers needed to measure, test and describe what they encountered. Before the invention of the camera, the watercolour medium became a way of capturing the essence long enough to understand it. Carl von Linné thought that a drawing or a watercolour was a better way of rendering an object than even the most comprehensive written descriptions. Sven Hedin painted his own watercolour images of landscapes and cities from his expeditions around the world, and the works of Margret Mee are both scientific documents and sad testimonies /.../ •.
To enter Kasia Wiercinska’s paintings is like stepping into a fairy-tale world with cityscapes in soft colours, rosy church towers, and turquoise seas. She paints with an architect’s exactness and sense of perspective. She paints plein-air (outdoors) and strives to focus on her own relation to each of the depicted places conveying her own feelings, her memories and her dreams in a free manner. She says she tries to capture the moment and makes lots of mistakes, but often the mistakes become the most interesting part of the picture. She is born and raised in Poland and has drawn and painted for as long as she can remember. At the age of 12 she invested her pocket money in good watercolour painting materials and has loved the media ever since /.../
»
2026-04-01
Experimentet sprider sig. Åtminstone sedan 1600-talet har det varit en bärande del av vetenskaplig metodik och undervisning, men nu hörs ordet långt bort från klassrum och labbsalar. Att gifta sig med en främling på tv eller öppna upp sitt förhållande är också ett experiment. I matstäder som Köpenhamn dyker det upp pasta labs i gathörnen och på nyheterna omtalas långtgående lagförslag som experiment med människors trygghet och mellanstadieelevers liv. Vad betyder… (ur inledningen Glänta #3-4 2025)»
2026-03-30
Årets andra nummer av Utställningskritik innehåller färre recensioner än vanligt, denna gång från Uppsala, Göteborg och Stockholm. Istället ägnar vi desto mer utrymme åt museidebatt och en längre utställningshistorisk essä i tre delar, som även den skulle kunna placeras i debattfacket. Det är vi glada över; vi tror att initierad kritik och ett öppet debattklimat hjälper oss i musei- och utställningssektorn att vässa våra förmågor och i slutändan kan leda till bättre utställningar.
•
Saknar du något perspektiv i Utställningskritiks bevakning? Skicka förslag på texter, önskemål om utställningar vi borde recensera till oss på aron@utstallningskritik.se eller amanda@utstallningskritik.se. Utöver debatterandet fortsätter vi förstås med vad vi uppfattar som vårt kärnuppdrag utställningsrecensionsverksamheten, i synnerhet av de i övriga media så underbevakade kultur- och naturhistoriska utställningarna... (ur ledaren #2 2026)»
2026-03-29
Olivia Peukert Stock visar genom exempel från den antika litteraturen att romarna tog eder på största allvar. Såväl i vardagen som i offentligheten — både i politiska och juridiska sammanhang — svor de ofta vid exempelvis en gud att ett påstående var sant. Många berättelser vittnar även om att det var förknippat med hårda straff att bryta mot en sådan ed.
•
Zeustemplets i Olympia utsmyckning, både utvändigt och invändigt redogör Evelina Büchner för grundligt i sin artikel. Inte bara metoper, frisen, gavelfältens statyer beskrivs, utan även mer praktiska aspekter som synlighet lyfts fram, och som en motsats även de mer subtila budskapen, såsom hur utsmyckningen hänger ihop med solens upp- och nedgång till exempel.
•
Hur blev man en fulländad talare i republikens Rom? Och vem var egentligen den främste talaren bland romarna? I Martina Björks artikel får vi veta vad den store retorikern Cicero ansåg om talarkonstens storheter.
•
Guld för arkeologer kan mycket väl gå att hitta i en antik soptipp. Eva Queckfeldt berättar om den antika staden Oxyrhynchos i Egypten och de talrika fynd av papyrusfragment som har hittats i, just, en soptipp. I fokus står den ”vanliga” människan och vad textfragmenten kan säga oss om vardagens realiteter i Oxyrhynchos.
•
Pompejis fantastiska väggmålningar väcker än idag stor beundran hos åskådare. Alla har dock inte varit positiva till måleriets utveckling: den store romerske arkitekten Vitruvius kritiserade starkt den tredje pompejanska stilen. Lina Enevång reder ut varför.»
2026-03-20
Ledare
Fredrik Heiding: Gränser för religiös mätbarhet
- Angående problemen med att mäta resultaten av religiös mission.
Krönika
Anna Björklund: Att bära barn är ingen vinstkalkyl
Aktuellt
Magdal...»
2026-03-03
Vi möter astrobiologen i Umeå som letar spår efter liv på Mars, djupdyker med framtida sonder i ismånarnas hav, blickar mot universums första svarta hål och ställer oss frågan: vem städar egentligen i rymden? Det och mycket mer möter vi i senaste numret! »
2026-02-26
I sin nya essäbok ”Kulturens värde” försöker Sverker Sörlin förstå hur kulturen gick från att vara självklar kärna i demokratins idé om det gemensamma livet till att bli en marginell budgetpost. Han visar hur kulturpolitikens former tryggade finansieringen men gjorde kulturen politiskt osynlig. Klas Grinell har läst, och uppskattar hur Sörlin lyfter fram museerna som nyckelplatser där kultur och kunskap kan mötas och där medborgare kan “veta tillsammans”. (från artikeln Kulturens värde bortom ekonomiska kalkyler, #1 2026)»
2026-08-26
Balde:r 1-2 2026
2026-08-18
Konstperspektiv 3
2026-06-28
Opera 2 2026
2026-06-22
Signum 4
Ord & Bild 1 2026
2026-06-20
Fronesis 90-91 2026
2026-06-09
OEI 110-111 2026
2026-06-07
20TAL 17-18 2026
2026-06-01
Akvarellen 2 2026
2026-05-18
Konstperspektiv 2
2026-05-08
Signum 3
2026-04-24
Hjärnstorm 162-163
2026-04-20
Fronesis 88-89 2026
2026-04-08
Tidig Musik 1 2026
2026-04-01
Glänta
Akvarellen 1 2026
Amnesty Press 1 2026
2026-03-30
Utställningskritik 2 2026
2026-03-29
Medusa 1 2026
2026-03-20
Signum 2
2026-03-03
Populär Astronomi 1 2026
2026-02-26
Utställningskritik 1 2026
2026-02-22
Opera 1 2026
2026-02-19
Konstperspektiv 1
2026-02-11
OEI 108-109 2025
2026-02-06
Signum 1
2026-02-05
Mikroskop Vinter 2025-2026
2026-01-18
Tidig Musik 4 2025
2026-01-06
Utställningskritik 2 2025
2026-01-03
Populär Astronomi 4 2025
2025-12-25
Balder 3-4 2025
2025-12-24
Glänta 2 2025
2025-12-21
Medusa 4 2025
2025-12-20
Opera 5 2025
2025-12-19
Signum 8
2025-12-16
Akvarellen 4 2025
2025-12-14
Fjärde Världen 3-4 2025
Amnesty Press 4 2025
2025-12-09
20TAL 14-15 2025
2025-11-25
Utställningskritik 4 2025
2025-11-22
Hjärnstorm 161 2025
2025-11-21
Signum 7
2025-11-15
Ekonomisk Debatt 6 2025
2025-11-04
CBA 69 2025
2025-11-02
Populär Astronomi 3 2025
2025-10-25
Ord & Bild 4 2025
2025-10-23
Tidig Musik 3 2025
2025-10-21
Konstperspektiv 4
2025-10-17
Signum 6
2025-10-09
Hjärnstorm 160 2025