Senaste nummer

Tidskrifterna presenterar innehållet i varje nyutkommet nummer.

Tema TAM-ARKIV 40 ÅR #1 2024
2024-04-26 I år - 2024 - är det 40 år sedan TAM-Arkiv bildades. Grattis! Det var 1984 som beslutet togs att bilda TAM - Tjänstemannarörelsens Arkiv och Museum - som det ursprungligen hette. Redan från start bedrev institutionen en omfattande folkbildande verksamhet för att lyfta fram tjänstemännens och deras organisationers historia. TAM var då beläget vid Humlegården, centralt i Stockholm. Sedan dess har institutionen flyttat allt längre från stadskärnan och verksamheten har genomgått flera förändringar, bland annat är Saco numera medlemmar. I tidningens mitt beskrivs ingående vårt förflutna och alla viktiga transformationer i artikeln TAM-Arkivs historia. • Föreliggande nummer rör sig annars mellan det förflutna, nuet och framtiden. I inledningen intervjuas Solweig Eklund, tidigare styrelseordförande i TAM-Arkiv, om sina personliga minnen av institutionens förflutna. Hon betonar hur betydelsefullt arkivets fackliga material är. Det är viktigt att förstå bakgrunden till sådant som arbetsrättslagstiftningen och kollektivavtalen. • Vilka är det som syns i våra arkiv och på vilka sätt ... (ur ledaren Nio-Fem #1 2024)»

Signum nr 3
Signum nr 3 2024-04-26 Ledare Edel Irén Lappin: Kyrkan och familjen i individualismens tid - Hur ska man relatera kyrkans syn på familjen till vårt samhälle i Sverige? Krönika Hans Ruin: Till det diakrona samtalets försv...»

Innehåll Populär Astronomi #1 2024
2024-04-05 Följ med för att ta reda på var galaxen tar slut, möt rymdingenjören som styr marsrobotar på Nasa och ta en titt på framtidens solkraftverk - i omloppsbana!»

Innehåll #1 2024
2024-03-17 På Sicilien har man funnit golvmosaiker som tyder på att hantverket och motiven har sitt ursprung i Nordafrika, främst Karthago, som var ett framgångsrikt centrum för mosaiktillverkning. Claudia Bini undersöker den så kallade Jaktmosaiken i Villa del Tellaro på den sydöstra delen av ön. Genom hennes analys av både motiv och ursprung får vi en inblick i det avancerade hantverk som satte sin prägel på ön under senantiken. • Antiken är kanske inte längre bort från oss än 100 år, i alla fall politiskt. Olof Heilo, direktör för Svenska forskningsinstitutet i Istanbul, lyfter fram kopplingarna mellan den bysantinske kejsaren och det osmanska imperiets siste företrädare, kalifen AbdijImecid Il som tvingades bort från sitt ämbete 1924. Berättelsen om kejsaren och kalifatet tar sin början redan på 600-talet och efter flera sekler i dvala från 1500-talet när diskussionerna om dessa ämbeten sitt crescendo under 1800-talets oroligheter i det osmanska imperiet för att sedan bli obsoleta lika fort under den moderna turkiska republikens formativa år. • 1 sin artikel för Medusa gör David Holmgren en djupdykning i den thebanska sagocykeln och analyserar några av världens mest väl-kända tragedier utifrån frågan — var Sofokles upplysningskritiker? • För 1700-talets kringresande författare och poeter var Rom oftast resans mål, ett livligt kulturellt centrum översållat med antikens arv. Conny Svensson utforskar en stad och ett författarskap genom Johann Wolfgang von Goethes resedagböcker. • Alkestis och Medea — de fiktiva kvinnorna från verken med samma namn av dramatikern Euripides — tycks vid första anblicken representera varandras motsatser; men vid närmare granskning finns det samband mellan de två. I sin artikel för Medusa analyserar Ingela Wiman dessa två starka kvinnoporträtt och ger ett intressant perspektiv på vad det samtida dramat ville framföra till sin publik. • Fastän Storbritanniens före detta premiärminister Boris Johnson ofta lyfts fram som ett exempel på en clownartad populist visar litteraturvetaren Torsten Rönnerstrand att Johnson är en "spränglärd klassicist". Detta hindrar visserligen inte att Johnson tidvis både vilseleder och skarvar med sina referenser till antiken, helt i linje med en politiker både antik och nutida, vilket Rönnerstrand också lyfter fram. Den liknelse som dock fastnat och verkar bli Johnsons eftermäle är den som en modern Pyrrhos. »

Mikrohistorier #154–155
2024-03-16 Att förena konstnärliga och historiografiska praktiker och skapa hybridformer mellan dessa var själva grundtanken bakom den fristående kursen ”Mikrohistorier: från arkiv till offentlighet” på Konstfack, som använde sig av expositionens form för att dela processer och resultat. I detta nummer av Hjärnstorm har vi lämnat expositionerna från kursen därhän och får istället ta del av tretton självständiga projekt som har utformats för det analoga tidskriftsformatet. Just mångfalden av praktiker och angreppssätt blir tydlig i detta axplock från de fyra omgångarna av kursen (2019-2023). Bildkonstnärer, formgivare, författare, arkivarier, historiker, kulturvetare - kursdeltagarna företrädde ett brett spektrum av erfarenheter men förenades också av en grundläggande metod: att börja i detaljen, utgå från ett föremål, en bild, en händelse eller en plats och sedan försöka begripa vad denna detalj bär på och kan ge upphov till. Av alla de fantastiska ”närstudier” som uppstod under kursens gång är detta alltså ett urval som har vidareutvecklats just för detta sammanhang. Kursen, i sin tur, byggde på det konstnärliga forskningsprojektet Microhistories som pågick under tre år (2013-2015) och drevs i samarbete mellan oss undertecknade ... (från Hjärnkontoret #154-155)»

Innehåll Akvarellen #1 2024
2024-03-09 Äntligen börjar ljuset komma tillbaka, vitt och skarpt, men trots allt med löftet om våren. Att lämna vintern bakom oss ger ny energi och själv får jag lust att pröva nytt i ateljén. Den experimentella lusten driver också Ann Larsson-Dahlin som jag intervjuade i Nordiska Akvarellmuseets gästateljé förra året när hon var där på NAS vistelsestipendium. Det är också just detta Nordiska Akvarellmuseet vill bjuda in till i vårens utställning ... (från inledningen #1 2024)»

Signum nr 2
Signum nr 2 2024-03-08 Ledare Kjell Blückert: Det behövs en nationell samling mot antisemitism - Regeringen, civilsamhället, inte minst alla religiösa samfund och vi enskilda medborgare, borde engagera oss mer konkret i ar...»

Repertoarhål #1 2024
2024-03-07 Jag påtalade i en ledare för drygt ett år sedan de svenska operahusens fantasilösa repertoarval. Hur ofta spelas inte verk ur standardrepertoarens tio-i-topplista. Mest traditionellt var väl Kungliga Operans 250-årsjubileum i form av idel repriser av verk som Tosca, Salome, Elektra, Rigoletto och Madama Butterfly. Nu senast har våra tre största operahus spelat Don Giovanni samtidigt. På Kungliga Operan satte Ole Anders Tandberg upp hela da Ponte-cykeln i närtid. Nästa säsong utlovas vi ytterligare en nyuppsättning av Figaros bröllop, för vilken gång i ordningen? Det finns ju faktiskt annan högkaratig repertoar att botanisera i, till och med hos Mozart! I senaste numret av OV-Revyn går Nils-Göran Olve igenom nationalscenens uppsättningar av Rossinioperor utifrån den aktuella uppsättningen av Barberaren i Sevilla (recenserad på sidan 30). Fram till 1967 spelades bara Barberaren och Wilhelm Tell. Nu, under de senaste tjugo åren, tillkommer också Askungen i två uppsättningar ... (ur ledaren Opera #1 2024)»

Tema Klimatet och Kreativiteten #1 2024
2024-03-03 Klimatet och kreativiteten, hur hänger det ihop? Genom oväntade möten kan saker hända! Vid Göteborgs och Stockholms universitet möts litteraturvetare och geologer i ett samarbete som inspirerar. Läs om hur en bättre framtid kan skrivas fram genom utopier. • - Fantasin har en viktig funktion för mänskligheten, poängterar litteraturvetaren Camilla Brudin Borg. • Geologen Alasdair Skelton bidrar med beräkningar av utsläpp i de utopiska världarna. • Också de litterära sällskapen för Karin Boye, Fredrika Bremer, Gunnar Ekelöf och Harry Martinson försöker genom exkursioner med naturvetare göra något åt den vanmakt som många känner i tider av krig och klimathot. • ”Tänk om fler föreningar med kunskap om natur och kultur samarbetade i lokala initiativ för att motverka hopplösheten!” uppmanar de. • Och tänk vad många viktiga saker författare som Harry Martinson, Birger Norman och Alf Henrikson skrev om miljön redan på sin tid. Alf Henriksonsällskapet har för övrigt gett ut boken Alf Henrikson på prosa, en charmig skrift som lockar till återupptäckt av ”en gudabenådad skribent”, enligt vår recensent. • Temat är bara en del av Parnass. Tidningen består av reportage, essäer, intervjuer, recensioner och nyhetsartiklar om blandade litterära ämnen. Blanda annat är det 80 år sedan Elin Wägner blev invald i Svenska Akademien. Och kritikern, essäisten och översättaren Klara Johanson har fått ett bokrum av Svenska Akademien. • Missa inte heller vårt omtyckta litteraturkryss!»

Konstperspektiv nr 1
Omslaget visar Ingela Ihrmans verk Nattens drottning, från 2023. Foto Jean-Baptiste Béranger 2024-02-19 Massor av intressanta reportage, nyheter och möten i årets första nummer. Stor konstkalender.»

Tema verkligheter #3-4 2023
2024-01-27 Trogen sin programförklaring 1990 är Divan alltjämt ”en plats där psykoanalysen möter litteraturen, konsten, människovetenskaperna”. • I en klassisk text ägnad leken, illusionen och det psykoanalytiska arrangemanget citerar Arnold H. Modell kulturhistorikern J. Huizingas och D. W. Winnicotts teorier om lekens väsen som en frivillig och illusorisk aktivitet, om än villkorad av tidens och platsens gränser; ett språkligt outtalat ”mellanområde”, i Meghan Quinlans betraktelse om likheter mellan kattens och det lilla barnets lekande. Inspirerad av J. Laplanche och J. Lacans teorier genomlyser Judy Gammelgaard begreppet psykisk realitet och visar på parallellen mellan hur tingen, det inre objektet eller objet petit a aktiveras och hur konstnären skapar genom att förbinda ett yttre intryck med något fördolt i hens själ. • Psykoanalytiska frågor diskuteras ur både personliga och kliniska perspektiv. Daniel Sykes berättar om att förlora en förälder och själv bli far. Alfred Sköld och Johan Eriksson undersöker självkännedom som vägen ut ur förtvivlan och som mål för behandlingen. Charlotta Björklind frågar efter nya sätt att bemöta patienterna i en tid som domineras av det visuella och av krav på omedelbar bekräftelse. Claes Olsson ger en introduktion till centrala tankegångar hos W.R. Bion. • Kartan som modell, synvinkel, skenbild och rörelse är ett spår som tecknas i dikter Larry Eigner och Jonas Brun. Med hänvisning till litterära fixpunkter och begreppet ”autofiktion” begrundar Johan Espersson hur språk och ideologi höljer verklighetens territorium. I sin genomgång av ett centralt fotografiskt arkiv visar Roland Barthes hur det socialt ”mondäna” för Proust utgjorde en egen värld (monde) och en annat slags kartbild - med monokeln som kritisk orienteringspunkt. • Rött är ett annat spår i numret: rött som i rosen Coral Dawn, rött som pärlor ”från ett halsband som gått sönder” i Marie Silkebergs poesi, som ”vadd, flamma, störtflod” eller som ett trassel av linnegarn i Vermeers måleri, betraktat av Georges Didi-Huberman; rött som rumpan med rovdjursblick på Bill Wattersons städande mamma, och, på numrets omslag, blodfullt rött i Barbro Östlihns byggnadsmuskulatur hämtad från 1960-talets nedre Manhattan.»


Nästa sida »
rss 0.91 för Tidskrift.nu: Senaste nummer

Annons:

Senaste nummer:

2024-04-26
Signum 3
Nio-Fem 1 2024

2024-04-05
Populär Astronomi 1 2024

2024-03-17
Medusa 1 2024

2024-03-16
Hjärnstorm 154-155 2023

2024-03-09
Akvarellen 1 2024

2024-03-08
Signum 2

2024-03-07
Opera 1 2024

2024-03-03
Parnass 1 2024

2024-02-19
Konstperspektiv 1

2024-01-27
Divan 3-4 2023

2024-01-26
Signum 1

2024-01-25
Haimdagar 1-2 2024
Karavan 4 2023

2024-01-20
Tidig Musik 4 2023

2024-01-15
Hjärnstorm 152-153 2023

2024-01-10
Utställningskritik 5 2023

2024-01-03
Medusa 4 2023

2024-01-02
Parnass 4 2023

2023-12-29
Akvarellen 4 2023

2023-12-13
Fjärde Världen 4 2023

2023-12-12
Populär Astronomi 4 2023

2023-12-08
Signum 8

2023-11-29
Opera 5 2023

2023-11-18
Amnesty Press 3 2023

2023-11-16
Teatertidningen 4 2023

2023-11-08
20TAL 9 2023

2023-11-01
Utställningskritik 4 2023

2023-10-27
Signum 7
Karavan 3 2023

2023-10-25
Nio-Fem 2 2023

2023-10-24
Konstperspektiv 4

2023-10-16
Lyrikvännen 4-5 2023

2023-10-12
Populär Astronomi 3 2023

2023-10-11
Divan 1-2 2023

2023-10-10
Glänta 2 2023

2023-10-09
Haimdagar 3-4 2023
Akvarellen 3 2023

2023-10-08
Medusa 3 2023

2023-10-07
Tidig Musik 3 2023

2023-10-05
Opera 4 2023
Parnass 3 2023

2023-09-29
Ale 2 2023

2023-09-18
Lyrikvännen 3 2023

2023-09-08
Signum 6

2023-08-28
Balder 2 2023

2023-08-22
FLM 3 2023

2023-08-20
Fjärde Världen 3 2023

2023-08-18
Teatertidningen 2-3 2023

2023-08-16
Utställningskritik 3 2023

Äldre resuméer