Senaste nummer

Tidskrifterna presenterar innehållet i varje nyutkommet nummer.

Konstperspektiv nr 1
Omslaget visar Ingela Ihrmans verk Nattens drottning, från 2023. Foto Jean-Baptiste Béranger 2024-02-19 Massor av intressanta reportage, nyheter och möten i årets första nummer. Stor konstkalender.»

Tema verkligheter #3-4 2023
2024-01-27 Trogen sin programförklaring 1990 är Divan alltjämt ”en plats där psykoanalysen möter litteraturen, konsten, människovetenskaperna”. • I en klassisk text ägnad leken, illusionen och det psykoanalytiska arrangemanget citerar Arnold H. Modell kulturhistorikern J. Huizingas och D. W. Winnicotts teorier om lekens väsen som en frivillig och illusorisk aktivitet, om än villkorad av tidens och platsens gränser; ett språkligt outtalat ”mellanområde”, i Meghan Quinlans betraktelse om likheter mellan kattens och det lilla barnets lekande. Inspirerad av J. Laplanche och J. Lacans teorier genomlyser Judy Gammelgaard begreppet psykisk realitet och visar på parallellen mellan hur tingen, det inre objektet eller objet petit a aktiveras och hur konstnären skapar genom att förbinda ett yttre intryck med något fördolt i hens själ. • Psykoanalytiska frågor diskuteras ur både personliga och kliniska perspektiv. Daniel Sykes berättar om att förlora en förälder och själv bli far. Alfred Sköld och Johan Eriksson undersöker självkännedom som vägen ut ur förtvivlan och som mål för behandlingen. Charlotta Björklind frågar efter nya sätt att bemöta patienterna i en tid som domineras av det visuella och av krav på omedelbar bekräftelse. Claes Olsson ger en introduktion till centrala tankegångar hos W.R. Bion. • Kartan som modell, synvinkel, skenbild och rörelse är ett spår som tecknas i dikter Larry Eigner och Jonas Brun. Med hänvisning till litterära fixpunkter och begreppet ”autofiktion” begrundar Johan Espersson hur språk och ideologi höljer verklighetens territorium. I sin genomgång av ett centralt fotografiskt arkiv visar Roland Barthes hur det socialt ”mondäna” för Proust utgjorde en egen värld (monde) och en annat slags kartbild - med monokeln som kritisk orienteringspunkt. • Rött är ett annat spår i numret: rött som i rosen Coral Dawn, rött som pärlor ”från ett halsband som gått sönder” i Marie Silkebergs poesi, som ”vadd, flamma, störtflod” eller som ett trassel av linnegarn i Vermeers måleri, betraktat av Georges Didi-Huberman; rött som rumpan med rovdjursblick på Bill Wattersons städande mamma, och, på numrets omslag, blodfullt rött i Barbro Östlihns byggnadsmuskulatur hämtad från 1960-talets nedre Manhattan.»

Signum nr 1
Signum nr 1 2024-01-26 Ledare Lovisa Bergdahl: Religion som privatsak - djupt i folksjälen - Distinktionen mellan privat och offentligt håller på att försvinna, förutom när det kommer till religion i Sverige, då aktiveras ...»

Mikronovellernas universum #4 2023
2024-01-25 ”Som maneter i luften”. I vinterns nummer 2024 har vi samlat mikronoveller från arabvärlden, Kina och Latinamerika. Den här kortkorta formen av novellgenren tycks idag frodas mer än någonsin och vi har låtit översätta litterära pärlor av bland andra Zakariya Tamir, Yu Dafu och Ana María Shua. Shua, även kallad mikronovellernas drottning, hjälper också till att reda ut begreppen: Vad är egentligen en mikronovell och hur går det till att skriva en? • Dessutom i numret: ”Färgens drömmar” - bilddikter av Adonis och Jafer Taoun, intervjuer med Pilar Quintana, känd för romanen Tiken, och Monique Ilboudo, litterär föregångare från Burkina Faso. Från Argentina skriver Maríana Enriquez om asado, nationalrätten: Gastronomisk stolthet och brutalitet. Och i ”Argentinsk dagbok” förmedlar Henrik Nilsson litterära intryck från en resa i landet. »

Innehåll #1-2 2024
2024-01-25 I detta nummer fortsätter Richard Magnes dagbok, men vi får i det kommande även ta upp notiserna från 1940 - de var helt enkelt sorterade på ett sätt som Inte gick att genomskåda. Med sin start för så där sju år sedan kommer en fortsatt full publicering fram till 1960-talets början att få detta till något av Sveriges längsta följetong. Nånsin. • De kommande utgåvorna avser även att ha den direkta fortsättningen på Daniel Jensens ekonomiska 1610-talsbokföring. I båda fallen sällsynt rika dokument. • Högt intresse har även den successiva listningen av gårdsskattebetalare 1646-osv fram till revisionsbok 1653. Utom detta med ökad koll på dåtidens ibland något turbulenta ägarskiften kan stavningsvarinterna delvis ses som svårigheter för skrivarna att förstå de gotländska namnen, men ibland även blotta annars dolda namntolkningsdetaljer. Båda de senare fallen är egentligen resultatet av Reds nu sådär 15 år gamla nedgrottande i dåtida tidsmiljö. Troligen kommer ibland även glesa och lite senare överblickar på dåtidens förtullningslistor. • Och som framgår av pärmarnas insidor på Stora bilderboken sant denna utgåvas diktval å sista sid har Red som många andra tidvis även ägnat sig åt poesi. Inte bara för byrålådan, men kanske snudd på. Utom det att två av dikterna i början av 1970-talet även citerades på Aftonbladets kultursidor, och i ena fallet som urval från en antologi där Red medverkade. I våra planer ingår även ett mer fullständigt urval från denna sida själen. Likaså ritar Red rätt mycket nytt, så slår boken väl an, kan kanske en uppföljare bli kul. • Men - och detta är viktigt - Haimdagar börjar f.ö. behöva fler som skriver. Samt prenumererar »

1700-tal
2024-01-20 Vinterns nummer kastar sig ut i 1700-talets musikliv och låter dig stifta bekantskap med både proffs och amatörer: en dansk operasångerska, en cellovirtuos från Neapel, en prästdotter från Öjebyn, en ung adelsman på bildningsresa och en vetenskapsman med stor kärlek till musikinstrument. Dan Laurin berättar om Caroline Müller, sjömansdottern som från enkla förhållanden arbetade sig upp inom den danska operan för att så småningom göra succé i Stockholm och föräras både diamantring och guldur. Müllers enastående karriär är ett exempel på hur talang är viktigare än bakgrund, att man inom konsten kunde göra sig ett namn utan att "ha" ett namn. Laurin konstaterar dock att det är sorgligt att vissa utövare helt glömts bort av eftervärlden, kanske på grund av kön, eller av härkomst? En annan kvinna som kanske inte rönt så mycket intresse från eftervärlden är Gertrud Sophia Solander. Hon var prästdotter från Norrland och befann sig några år i Uppsala. Troligtvis studerade hon bland annat musik, även om kvinnor då inte fick vara inskrivna vid universiteten. Gertrud Sophia avled i barnsäng i 30-årsåldern, men efterlämnade en skinninbunden notbok med samtidens operahits, en bok som Rebecka Karlsson har studerat. Gertrud Sophia fick söka sin bildning i Uppsala. Den unge Hans von Fersen gjorde sin bildningsresa ända till Paris — som sig bör för en ung ädling. von Fersen skulle här drillas i dans, sång, fäktning, språk och andra viktiga färdigheter för en ung aristokrat. Ganska snart tog musikstudierna dock över, och särskilt intresserad var von Fersen av lutan. Anders Hammarlund berättar om von Fersens tid i Paris, och om Charles Mouton, tidens verkliga auktoritet inom den franska lutmusiken. En annan auktoritet inom sitt gebit var cellisten Salvatore Lanzetti. I början av 1700-talet fanns en rad cellister i Neapel som bidrog till att lyfta cellospelet mot nya höjder. En av dessa var Salvatore Lanzetti. Johannes Rydén skriver om Lanzetti, en av sin generations mest innovativa cellister som också kom att sprida kunskaperna vidare ut i Europa. Den sista 1700-talspersonligheten ni får möta i detta nummer är Emanuel Swedenborg, vetenskapsman och kristen mystiker med stor passion för musikinstrument. Petra Adolfsson berättar om Swedenborg och följer hans orgelpositiv genom historien. Till ett vinternummer hör ju också julmusik. "Advents- och jultiden har historiskt sett alltid inspirerat kompositörer till att skriva riktigt bra musik" inleder Magnus Kjellson sin text om hur konserten <em>En riktigt gammaldags julkonsert</em> växte fram. I skivkrönikan ger Daniel Blockert också tips på julskivor som bör finnas i var persons skivhylla (eller digitala albumbibliotek, för den delen). Den "nya" redaktionen tackar med detta för vårt första år med Tidig Musik, och önskar alla läsare en riktig god jul och ett gott nytt år! »

Blandnummer #152-153
2024-01-15 I detta dubbelnummer plockar vi fritt bland det som intresserar oss, ur historien såväl som det förbiflimrande nuet. Vi avslutar med något så dagsaktuellt som funderingar runt AI och konst av matematikern Ulf Persson. Men börjar gör vi med konstnären Theodor Forsbeck, vars teckningar och målningar verkar öppna för alla upptänkliga och oförutsebara infall. Ändå hålls de samman av något som inte helt och hållet går att ringa in, men som väl är Forsbeck själv, fullt upptagen av bilden han håller på med. Med sin text om Forsbeck öppnar Susanna Slöör dörren till hans oeuvre på över tusen verk. Vi har låtit några av hans målningar sträcka ut sig över ett extra antal sidor, i gott hopp om att hans konstnärskap ska stanna kvar längre än han själv gjorde. • Forsbecks bilder är - relativt sett - nyss avslutade. På sätt och vis kan man också säga det om tvillingarna Charlie och James Wines gemensamma stycke, som uruppfördes 1986 på Corcoran Gallery of Art i Washington DC. James stod för orden medan Charlie hade komponerat musiken under handledning av sin mentor Leonard Bernstein. Nu, många år efter Charlies bortgång, har James via ett orkestreringsprogram gett stycket ett utförande det inte fanns möjligheter till när det begav sig. Tillsammans med en introduktion av James samt en QR-kod som gör det möjligt att ta del av musiken, publicerar vi här styckets text, som även är poesi i egen rätt, ett av flera rent skönlitterära bidrag i detta nummer ... (från Hjärnkontoret #152-153, 2023)»

Innehåll Utställningskritik #5 2023
2024-01-10 Svampar, mode, arkeologiska fynd och motståndskraft. Det är bara några av ämnena i de utställningar som recenserats i årets sista nummer av Utställningskritik. Relationer mellan konst och vetenskap, fakta och fiktion samt upplevelse och kunskapsförmedling är återkommande ämnen i utställningsvärlden. Även så i detta nummer!»

Innehåll #4 2023
2024-01-03 Julia Habetzeders artikel belyser ett Intressant fenomen inom antik konst. Det förekom under antiken att skulpturgrupper med exempelvis mytologiska motiv delades upp, så att statyerna reproducerades och förevisades var för sig. Ett typiskt exempel är skulpturerna av satyren Marsyas, som nästan alltid saknar den knivslipare som är vanligt förekommande i samma scen inom reliefkonsten. • Daniel Henningsson utforskar ett av gudomen Apollons många epitet — <em>Smintheus</em> — och söker förstå varifrån detta harstammar. Denna version av Apollon omnämns bland annat av Homeros och är starkt sammankopplad med möss — men varför? Henningsson undersöker epitetets betydelse och ursprung djupare i sin artikel. • I ett målande porträtt av Ranuccio Bianchi Bandinelli utforskar Rolf Hugoson en av Italiens mest framstående arkeologer. I sin artikel for Medusa återger Hugoson en mans filosofiska livsåskådning i forhållande till kommunismens ideologi och det antika forskningsfältet. • Läkare och psykologer har många gånger ställt diagnoser på kända personer från antiken utifrån avbildningar och samtida vittnesmål. Lars Kullman ger flera exempel på såval verkliga som fiktiva personer som utsatts for dessa retrospektiva diagnoser — från Alexander den store med sitt vridna huvud till Venus från Milo och hennes snedställda backen. • I sin artikel for Medusa undersöker Joel Sennerstrand relationen mellan den romerske generalen Flavius Stilicho och hans hustru Serena. Som förmyndare åt den unge kejsaren Honorius kunde Stilicho agera högsta ledare i Västrom under en lång tidsperiod, något som tycks ha möjliggjorts av hans hustru, som tillika var Honorius adoptivsyster. • Frederick Whitling skildrar "förhistorien" till den svenska Cypern-expeditionen (1927-1931) genom arkeologen Einar Gjerstads första vistelse på Cypern för ett hundra år sedan, från hosten 1923 till sommaren 1924. På cykel och mulåsna reste Gjerstad runt den ostliga Medelhavsön. Utgrävningar på fyra planer resulterade i hans doktorsavhandling och i den svenska expeditionen, som i sin tur hade en stor inverkan på klassisk arkeologi i Sverige.Tillsammans med bland annat Egyptiska museets samlingar utgjorde de så kallade "Cypernsamlingarna" ryggraden i Medelhavsmuseet vid dess tillkomst 1954. »

Innehåll Akvarellen #4 2023
2023-12-29 I årets sista nummer av akvarellen delar Gunnel Wåhlstrand med sig av sin praktik; ett långsamhetens sökande efter en sann bild, i permanent tusch. Att sakta in och betrakta något med skärpa är även Sigtryggur Bjarni Baldvinssons metod för att möta den ständigt växlande naturen på Island och dalen där han bor. Line Ulekleiv, en av Norges mest uppskattade skribenter och kritiker, har skrivit om Vanessa Bairds konstnärskap, ett konstnärskap som både provocerar och utmanar. Ida Rödén, konstnär och skribent, har deltagit i en sex veckors lång expedition med isbrytaren Oden, något vi alla kan dela i både text och bild. Tidningen har under Håkan Bulls redaktörskap haft både sin redaktion och sitt arkiv hos Håkan i Huddinge. När uppdraget lämnades över till mig fick också redaktionen en ny plats i min ateljé i Hägersten. Arkivet var mycket omfattande och delades upp: överexemplar av tidningen fick åka flyttbil till vår ekonomiska ansvariga Berit Barkin i Partille medan redaktionsexemplar och kataloger fick stanna hos mig. Jag har inventerat redaktionsarkivet och letat efter sätt att bevara tidningens historia på bästa sätt. Att digitalisera allt står såklart på listan men jag är också stolt över att kunna berätta att hela vår utgivning kommer att placeras i Nationalmuseums och Moderna Museets konstbibliotek! Stort tack till Lennart Köpsén, Marianne Gross, Johan Ramberg och Ulla Olhsson som gör detta möjligt! Och tack till alla medlemmar som hjälper mig att hitta gamla akvarellen-nummer! God Jul och Gott nytt år»

Fjärde Världen #4 2023
2023-12-13 Om ursprungsfolk och etniska minoriteter sedan 1984. I detta nummer: nubaflyktingen Mica Butrous från Sudan berättar, Protester på Okinawa Japan mot ny militärbas, Hemligheten bakom det bolivianska guldet, Klanen - överallt eller ingenstans?, recension av filmen War Pony. Med mera.»


Nästa sida »
rss 0.91 för Tidskrift.nu: Senaste nummer

Annons:

Senaste nummer:

2024-02-19
Konstperspektiv 1

2024-01-27
Divan 3-4 2023

2024-01-26
Signum 1

2024-01-25
Haimdagar 1-2 2024
Karavan 4 2023

2024-01-20
Tidig Musik 4 2023

2024-01-15
Hjärnstorm 152-153 2023

2024-01-10
Utställningskritik 5 2023

2024-01-03
Medusa 4 2023

2023-12-29
Akvarellen 4 2023

2023-12-13
Fjärde Världen 4 2023

2023-12-08
Signum 8

2023-11-29
Opera 5 2023

2023-11-18
Amnesty Press 3 2023

2023-11-16
Teatertidningen 4 2023

2023-11-08
20TAL 9 2023

2023-11-01
Utställningskritik 4 2023

2023-10-27
Signum 7
Karavan 3 2023

2023-10-25
Nio-Fem 2 2023

2023-10-24
Konstperspektiv 4

2023-10-16
Lyrikvännen 4-5 2023

2023-10-11
Divan 1-2 2023

2023-10-10
Glänta 2 2023

2023-10-09
Haimdagar 3-4 2023
Akvarellen 3 2023

2023-10-08
Medusa 3 2023

2023-10-07
Tidig Musik 3 2023

2023-10-05
Opera 4 2023

2023-09-29
Ale 2 2023

2023-09-18
Lyrikvännen 3 2023

2023-09-08
Signum 6

2023-08-28
Balder 2 2023

2023-08-22
FLM 3 2023

2023-08-20
Fjärde Världen 3 2023

2023-08-18
Teatertidningen 2-3 2023

2023-08-16
Utställningskritik 3 2023

2023-08-05
Lira Musikmagasin 2 2023

2023-08-04
Iconographisk Post 3-4 2022

2023-08-01
Glänta 1 2023

2023-07-30
Karavan 2 2023

2023-07-16
KLASS 2 2023

2023-07-12
20TAL 8 2023

2023-07-10
FLM 2 2023

2023-07-01
Utställningskritik 2 2023

2023-06-30
Lyrikvännen 2 2023

2023-06-29
Medusa 2 2023
Tidig Musik 2 2023

2023-06-28
Nio-Fem 1 2023

2023-06-26
Kritiker 67 2023

Äldre resuméer