Artiklar från Tiden Magasin

Skolstrejk för klimatet #2 2019
2019-09-16 De senaste tio årens politiska utveckling kan beskrivas på olika vis. Utvecklingen, eller vågen snarare, beskrivs ofta i termer av högernationalism, högerpopulism, främlingsfientlighet, auktoritära framgångar, och anti-etablissemang. Trump, Le Pen, Orban, Bolsonaro, Salvini och Brexit har blivit samtidens politiska symboler. Men under ytan sker revolutionerande förändringar som många missar. Sanningar som varit etablerade i över 30 år gäller inte längre. Den som på djupet vill förstå vad som sker kommer inse att de politiska kontinentalplattorna har skiftat; och att de skiftat åt vänster... (ur Ledaren Tiden Magasin #2 2019)»

Jämlikhet kräver statlig skola! #1 2019
2019-08-29 Krönika: Från champagnekvinnan till arbetarkvinnan - maktpyramiden består men ojämställdheten förskjuts, Kata Nilsson; Fler hjärnor tänker bättre än en: Involvera medlemmarna i politikutvecklingen! Peter Gustavsson; Ingen dans på rosor … att genomföra januariavtalet, Ulrika Lorentzi; S-förnyelse kräver frejdig idédebatt och modiga vägval, Daniel Färm; Krönika: Hög tid att återuppväcka arbetarrörelsens bildningsideal, Anna Ekström; Januariavtalet - Stark reformagenda eller problematisk kompromiss? Daniel Färm; Det våras för Framtidspartiet, Ty(s)ta Maria; Spanska inbördeskriget - ständigt aktuellt, Kjersti Bosdotter; Gränslöst: Framgångsrikt vänstersamarbete för socialdemokratin i Portugal, Ossian Sandin; Kubal - Trump, ryssar och facklig-politisk samverkan, Daniel Mathisen; Fem vägval i S förnyelse, Daniel Färm; Missförstådd kanslihushöger, Marika Åsbrink Lindgren; Krönika: Progressiva akademiker, konservativa köpmän och besvikna arbetare, Torbjörn Hållö; Analys: Makteliten utan markkontakt, Anna Almqvist; Förebyggande hälsa, Framtida vård- och hälsopolitik, Torsten Kjellgren; Sekulära principer centrala för förnyad integrationspolitik, Tara Twana; Black mirror, Youbert Aziz; Flykten från framtiden, Karim Jebari; Tysk vår? Bengt Rolfer; Fikabordet är vår viktigaste politiska plats, Jesper Bengtsson; Essä: Labour handfallna inför Brexit - Kritiken växer mot Corbyn, Ellie Walden; Essä: Jämlikheten kräver (mer) statlig skola! Aida Hadzialic»

Radikalkonservatismens återkomst #4 2018
2019-01-05 S-förnyelse utan ängslighet och ensidighet, Daniel Färm; Mycket att lära från kommunvalet, Torsten Kjellgren; Reportage: Jordmån för jämlikhet - mellan förort och bruksort, Daniel Mathisen; Skifte i S-väljarkåren, David Åhlen; Mellan lättnad och krisinsikt, Daniel Färm; Krönika: Välkommen till den teknopolitiska revolutiomen, Maja Fjaestad; Folkrörelse eller pasokisering? Peter Gustavsson; Momentum: Mobiliserare eller fraktionsbildare? Jesper Bengtsson; Facklig-politisk samverkan inför verkligheten, Carina Persson; Den danska läxan: Tappa aldrig den fackliga förankringen, Laila Naraghi; Tungur jämställdhet, Ida Måwe; Gränslöst: ”Gerrymandering” Martin Brusewitz; Medvind i skuggan av brexit, Kalle Dramstad; Bättre förr? Lena Hjelm-Wallén; Mer klass, kön och demokrati i nödvändig idéutveckling, Daniel Färm; Staten & jämlikheten sitter i samma båt - Intervju med Per Molander, Ängelina Ahlén; Debatt: Ålderismen - en fördom viktig att bekämpa, Barbro Westerholm (L); Radikalkonservatismens fall - och uppgång, Mike Enocksson; Essä: Radikalkonservatismen - Den punkiga återkomsten av idéerna som beredde väg för fascismen, Daniel Färm; Bok: ”Kring denna kropp” Elin Ylvasdotter; Svarta politiska idrottsprotester - då och nu, Solange Olame Bayibsa; Debatt: Dags för frihet(s)reformer mot funktionsmaktsordningen, Margareta Persson; Rädslan driver förtrycket, Jesper Bengtsson; Alla djur är jämlika, men vissa djur är mer jämlika än andra, Ann-Helen Meyer von Bremen;»

Socialdemokratin och nu då?
Omslag 2018-11-26 När diskussionerna går som högst om det parlamentariska läget tar Tiden upp den större frågan: vart ska socialdemokratin gå efter valet? Hur ska partiet bryta den långsamma nedåtgående trenden och ta initiativet för sin verklighetsbild? I nya numret av Tiden kan ni även läsa om Nils Karlby, som lade den ideologiska grunden för välfärdsstaten, ett reportage från hemlöshetens Japan, intressanta krönikor och mycket mer.»

Myten om Sverige
2018-10-26 Myten om det nationella påverkar den politiska debatten, men vad bygger myten på? Daniel Mathisen reder ut begreppen, med Kalmar som startpunkt. Dessutom reportage från Indiens theplantager och intressant debatt, krönikor och analyser om svensk politik och arbetarrörelsen.»

Med sikte på Europa
2018-06-01 Nyligen florera de en undersökning som placerade in dig i en politisk fyrfältstabell. Längs ena axeln fanns högervänsterskalan. I ändarna av den andra axeln stod begreppet liberal på ena och kommunitär på den andra. Det senare är två helt missvisande begrepp. Liberal och kommunitär är inte varandras motsatser. Kommunitär betyder förenklat/.../ (ur ledaren Tiden magasin #1 2018)»

Landet bortom staden #4 2017
2018-01-16 Finns det en konflikt mellan land och stad i Sverige? Eller är det bara en konstruerad motsättning? Och vad ska vi göra för att få hela Sverige att leva? Det är ett av de ämnen nya numret av Tiden handlar om.»

Vart leder #metoo-revolutionen?
2017-11-23 Tidens feministiska salong kommer den 1:a december diskutera hur arbetarrörelsen kan arbeta för att förbättra politiska rum och möjligheter för kvinnor i spåren av #metoo som ruskat om i många etablisemang.»

Tema Vägen bort från extremism #3 2017
omslag tiden magasin 2017-11-14 Varför väljer människor att gå in i extremiströrelser? Vad får en till synes normalt funtad person att välja en livsbana fylld av hat, våld och (i värsta fall) död? Frågan kan tyckas banal, men är helt avgörande i vår tid. Inte för att de extrema grupperna är så väldigt mycket större än de varit tidigare. Extremister har alltid funnits. Fenomenet att människor är beredda att ta till våld för att uppnå sina politiska mål uppstod inte med is eller Nordiska Motståndsrörelsen. Dagens nynazister är sannolikt färre än de skinnskallar som drog fram och brände flyktingförläggningar på 1990-talet, för att ta ett exempel. Det nya, det som gör allt så mycket mera skrämmande, är att dessa grupper i dag är sammanlänkade med större politiska och sociala rörelser som finns i de flesta länder. Fascismen och nyfascismen kommer i olika skepnader, men har ofta sina rötter i en globalt alltmer osäker värld, större klassklyftor och färre traditionella riktpunkter att hålla fast vid för den enskilde (om det så handlar om religion, familj eller ett fast jobb att gå till varje dag). De mest extrema rörelserna har nästan överallt mer »städade« parlamentariska avläggare och populistiska rörelser som gör extremismen lite mer rumsren... (ur ledaren Tiden Magasin #3 2017)»

Tema Frihet #2 2017
Omslag 2017-06-16 Frågan om hur medborgarna genom politiska beslut och regleringar av marknaden kan vara med och öka sina möjligheter och sin individualism intresserade en gång i tiden både liberaler och socialdemokrater. Det borde den kunna göra igen, menar Anne-Marie Lindgren. Liberaler och socialdemokrater förenas i en fråga - demokratin. Det kan vara bra att påminna om den saken, när det nu blivit 1917 igen, skriver Per Svensson. Kulturradikalismens kärna hatas av socialdemokrater för att den är för anarkistisk och av liberaler för att den är för egalitär. Ändå binder den samman de båda idétraditionerna. Per Wirtén skriver om en tanke som är emot allt nedhållande. Även om den klassiska höger-vänsterskalan lever finns det nya frågor som skär igenom blocken, och dessutom har socialdemokratin och Liberalerna närmat sig varandra i en rad frågor, skriver Sakine Madon. Med frihet respektive jämlikhet som bärande ideal har liberaler och socialdemokrater grälat sig fram till en kompromiss kring välfärdsstaten. Men när Sverigedemokraternas stöd växte i opinionen gav man i stället efter för en pessimistisk människosyn och bäddade för de problem som i dag präglar den politiska debatten. Julia Eriksson Ståhl, ledamot av Liberal Debatts redaktion, menar att framtiden kräver bättring.»

Provisoriska utopier #1 2017
2017-05-21 Under lång tid har etablerade partier i allmänhet och socialdemokratin i synnerhet varit upptagna av att berätta för medborgarna vad som INTE är möjligt i politiken. Det går inte att expandera välfärdsstaten mera. Det går inte att höja skatterna hur mycket som helst. Globaliseringen har visserligen en del avigsidor med det är inte rätt väg att strypa frihandeln. Fattigdomen är ett problem, men vi vet inte riktigt vad vi ska göra för att minska (de ökande) klassklyftorna. Nähä, tänker nog många väljare, men vad ska den progressiva delen av det politiska fältet göra då? Svaret har under lång tid varit: ta ansvar. Vara beredd att fatta tunga, svåra beslut/.../ (ur ledaren Tiden #1 2017)»


Nästa sida »
rss 0.91 för Tidskrift.nu: Artiklar från  Tiden Magasin

Annons:

Senaste nummer:

2019-12-05
Arkitekturtidskriften KRITIK #42/43

2019-11-27
Arche 68-69 2019

2019-11-26
Lira Musikmagasin 4 2019

2019-11-21
Opera 5 2019
Cirkeln 3 2019

2019-11-20
Parnass 4 2019
Kuba 3 2019
Byggnadskultur 3 2019

2019-11-13
Fjärde Världen 3-4 2019

2019-11-08
Accent 6-7 2019

2019-11-07
Fjärde Världen 2 2019
Utställningskritik 5 2019
Omkonst v 45 2019

2019-11-04
Konstperspektiv 4 2019

2019-11-02
Nio-Fem 2 2019

2019-10-25
Signum 7 2019
Tidskriften Folkuniversitetet 3 019

2019-10-24
Akvarellen 3 2109
Fönstret 3 2019

2019-10-22
ponton 2 2019

2019-10-20
SocialPolitik 2 2019

2019-10-18
Amnesty Press 3 2019

2019-10-17
ponton 1 2019

2019-10-15
Utställningskritik 4 2019

2019-10-14
Mimers brunn 4 2019

2019-10-09
Världshorisont 3 2019

2019-10-08
Lyrikvännen 3-4 2019

2019-10-07
Glänta 1-2 2019
Populär Astronomi 3 2019

2019-10-06
Ottar 2 2019

2019-10-03
Nordens Tidning 3 2019

2019-10-01
Accent 5 2019

2019-09-28
Lira Musikmagasin 3 2019

2019-09-21
Kuba 2 2019

2019-09-20
Cirkeln 2 2019

2019-09-19
Medusa 3 2019
Tidig Musik 3 2019
Haimdagar 3-8 2019

2019-09-18
Balder 3 2019

2019-09-17
Med andra ord 100 2019
Bildkonstnären 3 2019

2019-09-16
KLASS 3 2019
Opera 4 2019
Tiden Magasin 2 2019
Balder 2 2019

2019-09-12
Divan 1-2 2019

2019-09-11
Med andra ord 99 2019
Parnass 3 2019
Bild & Bubbla 220 2019

2019-09-10
Impuls 3 2019

Äldre resuméer