Artiklar från Med andra ord

Med andra ord #109
2021-12-20 Valerie Kyeyune Backström om varför hon ofta studsar till i översättningar av litteratur som skildrar svarta liv. Fallgroparna är många. Om vad nappy kan betyda, och andra ord på n. Svenskan ut och in: Johan Nilsson ser sitt modersmål smulas isär av engelska översättare under en workshop i London där svenska arbetarförfattare möter sina översättare. Alva Dahl bedåras av en äldre litterär översättning, vare sig den är trogen eller ej. Om översättning som litteratur i egen rätt. Sarra Anaya har alltid fått höra att hon måste lära sig språket, men har genom omgivningens förväntningar hamnat mitt emellan två andraspråk. I översättningsprojektet Shaerat började hon översätta arabisk poesi med sin mamma. Betraktelse av ett brödjobb: Pamela Jaskoviak gör nedslag i två decennier av pengajakt, kassa pjäser och ändlöst nörderi. Sara Gordan recenserar en bok som får henne att känna sig sedd: Augustprisade Dolda gudar av Nils Håkanson. Anna Petronella Foultier svarar Johan Söderbäck om redaktörskritiken.»

Innehåll #108
2021-11-05 Att föra Murakami till världen - Elin Svahn har läst en bok om lanseringen av Haruki Murakami i USA. En historia om hur översättare och redaktörer gjorde allt för att amerikanerna inte skulle sluta läsa • Klåfingrig, slarvig eller ofelbar - redaktören Johan Söderbäck svarar på redaktörskritiken och lyfter frågan om vad en bra redaktör egentligen gör för en översättning • Med Shakespeares sonetter, tonårens körsång och ett piano i bagaget antog Eva Ström utmaningen att översätta Wagners operalibretto Tristan och Isolde • Översättningskritik: Malte Perssons Rilke-dikter blir självständiga diktverk på svenska och gör samtidigt originalets motsägelser rättvisa, menar John Swedenmark • MAO recenserar Alva Dahls biografi om Gunnel Vallquist »

MAO går all-in bibelöversättning #107
2021-06-23 Genom åren har delar av mitt redaktionsråd regelbundet men försynt framfört sin önskan: Vi måste väl ha ett bibelnummer? Vi kan väl ha ett bibelnummer? När ska vi ha ett bibelnummer? Jag har slingrat mig. Bibelöversättning, översättningarnas översättning, från transcendens till immanens, muntlig tradering av självaste Guds ord, från ande till kropp och tunga till text, från hebreiska och grekiska till folkspråken: tyska, svenska, polska, bokmål. Från svenska till lulesamiska. Och alla ska säga sitt: språkexperter och präster, facköversättare och exegeter, poeter och sekulära kulturredaktörer som vill ha sin Fader vår precis som den är. Men den ska ju fungera i högmässan idag, det finns ny forskning som vet mer än tidigare. Det är på allvar och inte någon hjärtknipande nostalgi över äldre tiders skolavslutningar: språket ska funka, en välsignelse ska göra, som Richard Pleijel skriver i en superintressant bakgrund till varför man i Bibelkommissionen aldrig kunde enas om en enda välsignelse... (ur ledaren #107, 2021)»

Med andra ord #106
2021-04-22 Poesiöversättning, översättningskritik och termitstrategier: Inger Johansson förklarar vad det innebär att hon översätter Mircea Cărtărescus stil och hur hon tagit sig igenom alla dessa tusentals sidor. Jonas Brun för dagbok om när den obskyra poet han översatt blev eftersökt Nobelpristagare. Vi intervjuar Erik MacQueen om att översätta antirasistiska böcker och Ida Andersen om att hängas upp på reklamplats i kollektivtrafiken. Iman Mohamed skriver och diktar om språktillhörighet Vi prövar även försöksvis hur översättningskritik skulle kunna se ut, med William Carlos Williams under luppen.»

Med andra ord #105
2021-03-09 Läsa - skriva - översätta - redigera är verksamheter som kliver in i och förutsätter varandra. Samtidigt fungerar de på olika sätt. Det är bra om man är medveten om det. Jag får lust att använda klyschan ”bygga broar”. Broar kan vara väldigt snygga, men de bör också hålla för att gå på. Broar behöver fungera, annars kan det bli helt omöjligt, eller i alla fall obehagligt. Med andra ords nummer 105 handlar om broar och hur de (inte) fungerar: mellan språk; mellan litteraturvärldar; mellan författare, översättare och redaktörer. Kort sagt: broar mellan människor och deras olika villkor. Andreas Vesterlund bygger en lång bro från Brooklyn till sin flickvän i Örebro när han översätter Martin Hägglunds omtalade filosofiska verk This Life. Tålamod, takt och ton gäller när författaren både redigerar sig själv och översättaren, när tiden går och pandemin består, när texten ska bearbetas och simultant översättas till svenska och sedan till svenska igen. Hos Maja Thrane byggs det broar mellan skriftfranska och talfranska; mellan rollerna som översättare och kritiker; mellan två modersmål. Jonathan Morén slår upp en försiktig mini-bro mellan sig själv och Hassan Blasim på coronadistans på en bänk i Botaniska trädgården (i Uppsala) och en stadig bro till sin finska översättarkollega Sampsa Peltonen. I Saskia Vogels text byggs det mellan författare; mellan scener; mellan fiktiva och verkliga gestalter. Saskia Vogel går ända fram på sina broar, hon möter saker i ögonhöjd men visar också strupen på ett sätt jag nog aldrig sett hos en översättare, och definitivt aldrig hos en författare. Bland det roligaste som finns är att diskutera översättningar. Bland det tråkigaste som finns är när att ge och ta emot invändningar och förslag inte fungerar. När någon part bestämmer sig för att det inte är värt ansträngningen. Sedan finns det gånger där ett enkelt nej är det mest pragmatiska, (läs till exempel Andreas Vesterlund). Att kunna ta kritik måste höra till professionen, vill man synliggöra översättning så ingår det i paketet, även om också kritiker ibland behöver chilla. Ibland vill man påminna om att det inte är krig, bara en text i Dagens Nyheter. Inte bara översättningar kräver känsla för takt och ton. »

Med andra ord #104
2020-11-29 På vilka sätt åldras egentligen en översättning? Hur kommer det sig att daterade översättningar kan komma ut i ständigt nya utgåvor? I detta nummers tema "nyöversättning" skriver Christian Ekvall om Orwell och Hemingway, Elin Svahn om fenomenet icke-nyöversättningar och filosoferna Martin Gustafsson och Lars Hertzberg om att nyöversätta Wittgensteins klassiker Filosofiska undersökningar. Filosofen Anna Petronella Foultier har översatt skönlitteratur och filosofi från franska, tyska och engelska. I en essä resonerar hon kring att översätta Simone de Beauvoirs genreöverskridande filosofi med exempel från essäer samlade i Brigitte Bardot och Lolitasyndromet. Professor i översättningsvetenskap Yvonne Lindqvist recenserar sist men inte minst kritikern och litteraturvetaren Claes Wahlins doktorsavhandling Att anlita översättning: Chaucer. Dryden. Arnold. Pound.»

Med andra ord #103
2020-06-25 När Pär Svensson översätter akademisk eller populärvetenskaplig prosa känner och lyssnar han mer än analyserar. ”När Curie talar svenska kommer hennes röst närmare, jag hör tydligare tonfall och skiftningar, för att hon införlivats med den språkvärld som är en bärande del av min identitet och min begreppsliga hemmaplan”, sammanfattar han vackert översättandets begärsdrivna förnimmelsearbete. Men även en språklig hemmahörighet kan förstås behöva bearbetas. Miho Hellén-Halme översätter svenska deckare till japanska och måste ständigt förhålla sig till modersmålets spegel av ett hierarkiskt och patriarkalt samhälle, som givetvis också skapat fördomar och språkliga reflexer hos henne själv. Jag påminns om ett översättarseminarium för många år sedan där en deltagare, lätt provocerad av... (från Ledaren #103 2020)»

MAO #102 Förvandlingar del 3
2020-03-26 I MAO nr 102 kommer den sista delen där översättare skriver fritt, brett eller smalt på tema förvandlingar. Marie Anell, Mårten Westö och Klara Lindell visar att översättning aldrig slutar att dels förbrylla och väcka jobbiga känslor, dels väcka frågor om identitet och etik. Ulla M Gabrielsson har levt i sammanlagt tio år i Brasilien. Hennes dagboksessä om att översätta mbyá-guaranis heliga sånger Ayvu Rapyta rör sig fram och tillbaka mellan kontinenter och århundraden: från 1600-talets missionsverksamhet och kolonialisering i Brasilien och Paraguay, över 1940-och 60-talens socialantropologiska landvinningar då sångerna för första gången nedtecknades och översattes... (ur de inledande orden MAO #102 2020) »

MAO #101 Förvandlingar del 2
2020-02-09 Förvandlingsnumret fortsätter - vi har nått del två av MAO:s jubileumsutgåva. Som den ordinarie redaktören Viktoria Jäderling skrev i nr 100 är det kanske inte jubileet i sig som är värt att fira, utan att tidskriften fortsätter vara ett angeläget forum för tankar kring det översatta ordet. På Wikipedia, detta idag oundgängliga forum för översättare under tidspress, kan vi läsa att 101 i den engelskspråkiga världen används synonymt... (ur de inledande orden #101)»

MAO #100 Förvandlingar del 1
2019-09-17 Förvandlingar del 1: I Med andra ords hundrade nummer hyllar vi litterära översättare och deras förvandlingsnummer: En förvandling kan vara historiskt världsavgörande eller en evolutionär kallelse från framtiden. Den kan vara skenbar och försåtlig, tveksam men nödvändig, en balansgång, en nedtonad kompromiss. Den kan vara ett rent hantverk. Den kan säga: ”Hart ist Leiden” och ”Still, still, mein Kind, hier gibt es nichts” och ingen vet med säkerhet om det var tanken från början. En förvandling kan inge stark lust att frångå protokollet. Kräva en natts sömn och dröm. Den kan utmynna i kallsvett, gnista och förälskelse. Den kan bli en ny bibel och den kan vara hemlig. Trumvirvel: Med andra ords extra tjocka jubileumsnummer presenterar förvandlingar av Olga Tokarczuk Jan Henrik Swahn Jasim Mohamed Gun-Britt Sundström Jan Erik Bornlid Madeleine Gustafsson Nils Håkanson Janina Orlov Erik Andersson»

MAO #99 Tema Redaktion
2019-09-11 TEMA REDAKTION Frilansredaktören Johan Söderbäck skriver om identitetskrisande kollegor, skvallriga översättare och om vad en redaktör för översatt litteratur gör egentligen. Vad säger forskningen om relationen mellan översättare och redaktörer? Vad kan redaktören göra för att hindra att översättaren tappar ansiktet? Den norska översättaren och översättningsvetaren Kristina Solum ger oss några hårda fakta. Tre redaktionella specialfall: Harlequin, Dan Brown och den syriska romanen Selamlik av Khaled Alesmael. Från Ulysses till Solenoid: Rachel Åkerstedt på Albert Bonniers Förlag berättar om några mastodontresor hon gjort som redaktör tillsammans med engelsköversättaren Erik Andersson och rumänsköversättaren Inger Johansson. John Swedenmark recenserar A World Atlas of Translation, en ny antologi från Benjamins Translation Library som presenterar en häpnadsväckande mångfald av översättningstraditioner i världen. »


Nästa sida »
rss 0.91 för Tidskrift.nu: Artiklar från  Med andra ord

Annons:

Senaste nummer:

2022-05-13
Signum 4

2022-05-12
Populär Astronomi 1 2022

2022-05-06
Nio-Fem 1 2022

2022-05-05
SocialPolitik vinter vår 2022

2022-04-29
Opera 2 2022

2022-04-20
Världshorisont 1 2022

2022-04-19
Teatertidningen 1 2022

2022-04-18
Haimdagar 1-2 2022
Glänta 4 2021

2022-04-08
Signum 3

2022-04-03
Akvarellen 1 2022

2022-04-01
Tidig Musik 1 2022
Fjärde Världen 1-2 2022

2022-03-31
Medusa 1 2022

2022-03-30
OEI 94-95

2022-03-20
Amnesty Press 1 2022

2022-03-04
Signum 2
KLASS 1 2022

2022-03-03
Sydasien 1 2022

2022-02-23
Opera 1 2022

2022-02-21
Konstperspektiv 1

2022-02-18
Parnass 1 2022

2022-01-28
Signum 1

2022-01-10
Divan 3-4 2021

2022-01-09
Lyrikvännen 4 2021

2022-01-07
Världshorisont 4 2021
Balder 4 2021

2022-01-06
Bild & Bubbla 4 2021

2022-01-05
SocialPolitik höst-vinter 2021
Populär Astronomi 4 2021

2022-01-04
Kritiker 61-62 2021

2022-01-03
Nordens Tidning 4 2021

2021-12-28
Haimdagar 9-10 1921
Teatertidningen 5 2021

2021-12-24
Kontrast Magasin 3-4 2021

2021-12-23
Akvarellen 4 2021
Parnass 4 2021

2021-12-21
Glänta 3 2021
Tidig Musik 4 2021
Medusa 4 2021

2021-12-20
Med andra ord 109 2021
Hjärnstorm 144-145 2021

2021-12-15
Populär Astronomi 3 2021

2021-12-13
KLASS 4 2021
Orientaliska Studier 165 2021
Parnass 3 2021

2021-12-10
Signum 8
Sydasien 4 2021

2021-12-07
Orientaliska Studier 164 2020

2021-12-05
Fjärde Världen 4 2021

Äldre resuméer