Artiklar från Lyrikvännen

Nytt redaktörspar
2020-01-03 Lyrikvännen har med det nya året växlat in ett nytt redaktörspar för driften. De tidigare redaktörern Erik Magntorn, Jonas Ellerström, Marie Pettersson, Klara Rasmussen & Clara Wendel säger i deras sista nummer...»

Poeterna och månen #5-6 2019
2019-12-30 Min bästa barndomsmåne var stor och full och hängde över det svarta sommarhavet utanför Örnahusen i Skåne. I den glittrande mångatan kunde jag ana de två runda bojarna till mitt laxagarn, hur de svävade likt planeter i det starka ljuset. Därute, någonstans under månblänket, rörde sig de glänsande laxöringarna i sina outgrundliga banor. Med en sista blick upp mot månen - den log och utlovade god fiskelycka - gick jag in i vårt hus och till sängs. Det dröjde ännu några år innan min ljusa inställning till fullmånen fick sig en första törn. Det var när jag hörde Cornelis Vreeswijk sjunga sin ballad Telegram för fullmånen/.../ (ur ledaren Lyrikvännen #5-6 2019)»

Tema: tema #3-4 2019
2019-10-08 Författaren och kritikern Fredrik Sjöberg recenserar ett antal tidskrifter i <em>Aftonbladet</em> den 21/4 och kommer in på ett resonemang om temanummer. Sjöberg gillar inte teman, skriver han. ”Hellre då blandad kompott, en loppmarknad”. Och visst kan det vara mastigt att ta sig an ett helt temanummer om, som i Sjöbergs exempel, löss, om en inte har ett särintresse för djuret i fråga. Men samtidigt - och det är väl det fina med teman - vidgas kanske ditt begrepp om just lusen. Hade du inte alltid trott att den bara var ett ointressant skadedjur utan sublima egenskaper? Inte visste du att den också… ja, vaddå? Här på redaktionen har vi haft ett ömsom kärleksfullt, ömsom irriterat förhållande till temanumret som idé... (ur de inledande orden Lyrikvännen 3-4 2019)»

Lyd aldrig din mor! #1-2 2019
2019-05-13 Det här numret är det bästa numret vi har gjort. Ja, så känns det faktiskt nästan alltid. Fastän vi allihop - Clara, Erik, Jonas, Klara och jag - vid det här laget ägnat minst halva våra yrkesliv åt att granska och reflektera över dikter och diktöversättningar blir vi ofta så överraskade. Uppfyllda, som när vi läser Freke Räihäs text om hans arbete med att transformera en dikt av Gertrude Stein, eller när nya översättningar kommer vår väg, den här gången i form av dikter av Jennifer Clement och Paul Muldoon. Imponerade, begeistrade över Ulla Ekblad-Forsgrens tankar om Friederike Mayröckers diktvärld. Omskakade av Ida Börjels idéer kring moderspråket och dess funktion. Och trots att vi läst tusen essäer om diktens väsen har vi alltid rum för en till, som Filip Lindbergs intressanta och nytänkande långtext om Johan Jönsons författarskap. Ja, fastän vi redan har Sveriges bästa lyrik­kritik är en ny skribent alltid en ny skribent, med en ny blick på dikten, som Matilda Fält Skoglund. Nya nummer, nya tankar - det är en ynnest... (ur de inledande orden Lyrikvännen 1-2 2019)»

Erfarenhetens betydelse #6 2019
2019-03-16 Kanske är det novemberljuset som spelar in. Oundvikligen går också 2018 mot sitt slut, och hela den väldiga nordeuropeiska föreställningsvärlden kring vissnande och vintervila, död och återfödelse, sätts i cyklisk rörelse än en gång. Ett exempel på hur starkt dess inflytande är kan ses i Siv Cederings dikter i den nya boken i Lilla serien som medföljer numret som bilaga till prenumeranter. Trots att hon tidigt acklimatiserade sig till en annan kulturkrets, den nordamerikanska, fortsatte Cedering att till sina dikter hämta motiv och stämningar från en skandinavisk sfär. Poeten Matilda Södergran, som härmed förtjänstfullt debuterar som översättare, presenterar i numret ett antal dikter som inte fick plats i boken - ett slags lyriskt bonusspår... (ur de inledande orden Lyrikvännen #6 2018)»

Småkryp i poesin #5 2018
2019-01-17 Håven och glasburken med etertussen i. Spännbrädet, smörpappersremsorna och alla knappnålar. När jag sammanställt detta nummer har minnen från några barndomssomrar på sjuttiotalet smugit sig på. Jag har återupplevt stämningar, dofter och ljud från knastertorra ängar och susande tallskogar där jag och min bror jagade sorgmantlar, pärlemorfjärilar och blåvingar. Och åter har jag känt längtan efter att verkligen få se en apollofjäril i flykt eller en ekoxe vid en murken stubbe. Men att fånga dem och nåla upp dem? Det känns främmande idag... (ur de inledande orden Lyrikvännen #5 2018)»

Att vara i världen – i språket #4 2018
Omslag 2018-06-21 Det finns dikter som är skrivna så att varje bokstav placeras där den ska, inte bara utifrån sin funktion i ett visst ord, utan också utifrån sitt utseende och sin dubbeltydighet som symbol. På det sättet tycks den finske poeten Olli-Pekka Tennilä arbeta. Bokstaven ”o”, med sin cirkelform och öppenhet, ringar in ordet ”ontto”, som utgör första ordet i hans senaste diktsamling Ontto harmaa- på svenska ”Ihålig grå”. Henrika Ringbom, som översatt, konstaterar att finskans ontto också har en motsvarighet i svenskans ”tom”, med sitt centrala o. Och ”ihålig”, som visserligen saknar o, har i stället cirkelformen i å:ets ring. På den här nivån, myrans pillande och plockande med stavelser och tecken, befinner sig ofta poesin. ”Tennilä undersöker grundvillkoren för vårt varande i världen och våra försök att med språkets hjälp urskilja och benämna företeelserna och förbindelserna mellan dem”, skriver Ringbom i sin introduktion till Tenilläs poesi/.../ (ur de inledande orden Lyrikvännen #4 2018)»

Tyskspråkig poesi #2-3 2018
Omslag 2018-05-21 Vi blir alltid så glada här på redaktionen när någon av er läsare hör av sig med tankar om vårt arbete. Tidskriftsnumren, våra hjärtebarn, hur togs de emot av er? Vad såg ni? Vad saknade ni? Hur läste ni? Responsen från er hjälper oss att tänka kring kommande nummer och ger oss inspiration och arbetsglädje när det är tufft och stressigt här. Efter förra numret, som handlade om poeten Elsa Grave, hörde en av våra mest trogna läsare och prenumeranter av sig. Mycket fint nummer, tyckte hen, som inte hade läst Elsa Grave sedan 60-talet, och som nu fick en lödig och intressant påminnelse om detta viktiga lyriska författarskap. Men det fanns också en invändning mot vårt arbete generellt. Ibland, tyckte läsaren, verkade vi vända oss exklusivt till litteraturvetare och experter, snarare än till vanliga läsare. Alltför komplicerade och teoretiska texter stänger ut delar av läsarskaran, menade hen/.../ (ur de inledande orden #2-3 2018) »

Elsa Grave #1 2018
Omslag 2018-03-21 Kära Elsa, jag skulle skriva en ledare men det blev ett brev. Det blir lätt så när det handlar om dig - dina dikter ger dig fortfarande anförvanter och bundsförvanter. De öppnar för förtrolighet, igenkänning och tröst. Men också för gapskratt, vemod och ilska. Jag undrar om det finns någon poet som bättre har beskrivit kärlekens raseri och moderskapets vånda än du gör i ”Djävlar”:»

Vändpunkten och framtiden #6 2018
2018-01-23 Året 2017 går mot sitt slut. Ur vissa aspekter har det redan upphört. Det svenska kyrkoåret inleddes med första advent, alltså den 3 december, och astronomiskt sett tar ett nytt år sin början efter vintersolståndet den 21 december. Vår tideräkning och vårt kalenderår är ju inte heller globalt gällande: det persiska nyåret ligger sympatiskt nog vid vårdagjämningen, och i Etiopien har året tretton månader med nyår i början av september/.../ (ur de inledadnde orden Lyrikvännen #6 2017) »

Hur länge varar ett krig?
2017-12-17 1939-1945, 1980-1988, 2011-. Hur länge varar ett krig? Går det att ange ett startdatum och ett slut? Över hur många generationer sträcker sig krigets tentakler? Hur mycket tid måste passera innan traumat släpper? Om detta talar den iransk-amerikanska poeten Solmaz Sharif när hon är på besök i Sverige för att lansera sin debut, diktsamlingen Look, som nyligen utkom på svenska i översättning av Ida Börjel och Jennifer Hayashida. ”Enligt de flesta kriterier har jag aldrig befunnit mig i en krigszon”, säger Sharif. ”Så varför känns det så?”. I Look utforskar Sharif just krigets utsträckning i tid, och de personliga förluster som varar länge - kanske för alltid - men också hur språket i sig kontamineras av krigshandlingar. Myndighetsspråkets distanserade ton färgar av sig på upplevelsen, skapar distans till det vi aldrig får distansera oss ifrån. Sharif skriver:»


Nästa sida »
rss 0.91 för Tidskrift.nu: Artiklar från  Lyrikvännen

Annons:

Senaste nummer:

2020-02-12
Byggnadskultur 4 2019

2020-02-10
Sydasien 2 2019

2020-02-09
Med andra ord 101 2019

2020-02-08
Signum 1 2020

2020-02-06
Tydningen 33-34 2020

2020-02-01
Tydningen 31-32

2020-01-16
Accent 8 2019

2020-01-15
Fauna och Flora 4 2019

2020-01-13
Haimdagar 9-10 2019

2020-01-12
Tidig Musik 4 2019

2020-01-09
Aorta 28 2020
Divan 3-4 2019
Medusa 4 2019

2020-01-08
Tiden Magasin 3 2019

2020-01-07
Populär Poesi 43 2019

2020-01-05
Balder 4 2019

2020-01-03
ponton 4 2019

2020-01-02
Nutida Musik 277 2019
Nordens Tidning 4 2019

2019-12-30
Lyrikvännen 5-6 2019

2019-12-28
OEI 84-85 2019

2019-12-27
10TAL 33-34 2019

2019-12-25
Populär Astronomi 4 2019

2019-12-20
Nutida Musik 276 2019

2019-12-18
Amnesty Press 4 2019

2019-12-16
KLASS 4 2019
Världshorisont 4 2019

2019-12-13
Signum 8 2019

2019-12-09
Hjärnstorm 136 2019

2019-12-08
Populär Poesi 3 2019

2019-12-06
Kritiker 52 2019

2019-12-05
Arkitekturtidskriften KRITIK #42/43

2019-11-30
ponton 3 2019

2019-11-27
Arche 68-69 2019

2019-11-26
Lira Musikmagasin 4 2019

2019-11-21
Opera 5 2019
Cirkeln 3 2019

2019-11-20
Parnass 4 2019
Kuba 3 2019
Byggnadskultur 3 2019

2019-11-13
Fjärde Världen 3-4 2019

2019-11-08
Accent 6-7 2019

2019-11-07
Fjärde Världen 2 2019
Utställningskritik 5 2019
Omkonst v 45 2019

2019-11-04
Konstperspektiv 4 2019

2019-11-02
Nio-Fem 2 2019

2019-10-29
10TAL 32 2019

2019-10-25
Signum 7 2019
Tidskriften Folkuniversitetet 3 019

Äldre resuméer