Tidskrift.nu: Artiklar från Hjärnstorm

Artiklar från Hjärnstorm

2023-05-08 I detta nummer gläntar vi på ögonlocken in till där vi befinner oss när vi sover. Den taoistiske filosofen Zhuang Zhou drömde en gång att han var en fjäril, som lyckligt fladdrade från blomma till blomma och gjorde som han ville. Plötsligt vaknade han och fann att han var Zhuang Zhou, omisskänneligen i en mänsklig kropp. Då insåg han att han inte visste om han var Zhuang Zhou som drömt att han var en fjäril, eller om han var en fjäril som drömde att han var Zhuang Zhou. Vi fick inte med Zhuang Zhou i detta nummer, men väl en rad konstnärer och författare verksamma här och nu och som alla på olika sätt förhåller sig till fenomenet drömmar, kanske den mest basala av källor till skapande. Följ Hjärnstorm på Facebook för inbjudan till release och annat!»

2023-01-02 Min syster önskade sig en bok om alkemi. Jag himlade lite med ögonen. När jag varit intresserad av skvaller har hon velat läsa fantasy. Och nu… alkemi? 1800-talsfarbröder med hemmalaboratorium fyllde min fantasi. Ganska snabbt visade det sig att de dimmiga, snöiga dagarna i december var betydligt närmare jul än jag anat och boken hade inte en chans att komma fram i tid. När den till slut landade hemma hos mig blev den liggandes på mitt köksbord. Den hade fina illustrationer av växter och påminde lika mycket om en ask med månstenar som en kokbok. Långsamt väcktes mitt intresse. Under dagarna som följde vecklade en ny värld ut sig och den handlade inte om exploderande kolvar i Paris utan om örtmedicin, esoterism och surrealism. Där fanns kvinnornas vetenskapshistoria och japansk manga. Kärlek, åldrande och död. Vad alkemi handlar om, förstod jag till slut, är förädling. Därifrån är tolkningen fri. Som metafor har alkemi fått representera nyliberalismens magiska tänkande med åtstramning som gudomligt recept och en kapitalism där ingenting mer ska fattas oss. I detta nummer av Hjärnstorm har ... (ur Hjärnkontoret #150 2022)»

Mellankrigstiden och linsmedierna #148-149

2022-08-22 Välkommen till ett extra tjockt temanummer om fotografi och film under mellankrigstiden. Som gästredaktörer är vi särskilt glada att presentera materialet i Hjärnstorm - en tidskrift som rör sig mellan discipliner, genrer och ämnen på sätt som liknar vår egen verksamhet. Innehållet i detta nummer bygger på ett flerårigt samverkande forskningsprojekt om mellankrigstidens linsmediekulturer som genomförts av HDK-Valand, Hasselbladstiftelsen och GPS400: Centrum för samverkande visuell forskning vid Göteborgs universitet. Perspektivet är multidisciplinärt och metoderna som vägledd våra undersökningar baseras på curatoriella, redaktionella och arkiviska praktiker som resulterat i akademiska publikationer, konstnärliga arbeten, multimediala utställningar, interdisciplinära kurser samt populärvetenskapliga texter och föredrag. Centralt är att vi ser bortom uppdelningen mellan film och fotografi för att upptäcka vad som framträder när dessa båda medier istället betraktas som delar av en mångfacetterad, internationell och delvis konvergerande linsmediekultur... (från de inledande orden #148-149)»

2022-07-06 Hjärnstorm har blivit en skog, komplett med jägmästare, skogshuggare, rotvältor, högstubbar, strävsamma svampar, vilsna orienterare, redaktionsmedlemmar som snubblar sig genom obanad terräng och förgäves försöker få kontakt med varann, och så en björn som väntar där mellan granarna någonstans. I Hjärnstorms nummer 146-47 finns bland annat detta: Nyskriven poesi av Lina Hagelbäck, Ingela Strandberg, Vasilis Papageorgiou och Mariam Naraghi. Erland Måralds dialog mellan de olika skogssystemen. Konst av Mia Andrée, Jesper Thour, Gerhard Nordström, Kristina Stark, Annelie Wallin, Terese Bolander, Hanna Källebo Neikter, samt texter av Sanna Beijnoff, Kristoffer Leandoer, Christine Zyka, Helena Looft och Tore Andersson Hjulman.»

Litteratur Konst Gnäll … Tolstoj Askildsen Freytag …

2021-12-20 Vi inleder med en av Kjell Askildsen, en av de verkligt betydande inom norsk litteratur. För den lyhörda överföringen till svenska står Anders Björnsson, som också skrivit den efterföljande introduktionen, både initierad och personligt hållen. Det kan man också säga om Bo Bjelvehammars text om Emil Kléen, tidigt bortgången. På så vis förblev han en evigt ung, som senare omnämns i Strindbergs och Hjalmar Söderbergs romaner. Någon som är ung just nu är den afroamerikanska poeten Morgan Parker. Leena Dixon beskriver Parkers förmåga att förena politiska iakttagelser med skildringar av det privata... (från Hjärnkontoret #144-145)»

Plikt och flykt #142-143

2021-07-28 En mormor som avundas olivträdets djupa rötter, en autonom flotte på ukrainska vattendrag och killar som gillar att knarka. I Hjärnstorm #142-143 har skribenter och konstnärer utgått ifrån orden plikt och flykt, två ord och begrepp som inte sällan korsar varandras väg. Temat för oss längs med flyktvägar från Palestina, Jugoslavien och Krim som leder till läger, sjunkande båtar och nya hemstäder, utan tillhörigheter från förr. Vi möter en Medea, en curator på gränsen till sammanbrott, Joseph Roth på resande fot genom Europa, en flygande skinka, en pappas smygande flykt in i Alzheimerdimma, och så stillheten och rörelsen i Moa Israelssons verk. Den kollektiva rörelsen, minnen från Chile, lasagnerecept som vardagsflykt, en ensam resa till sjöss, ett mejeri fullt av spöken, varierande förnimmelser av tiden och överlevnadsstrategier i belarusiska fängelser är också med. Och dessutom legenden om en religiöst lagd fisk som till slut flydde tillbaka ner i havet. Redaktionen »

Nostalgi #140-141

2021-01-03 Med detta nummer i din hand håller du ett stycke nostalgi. Men också något som ställer sig utanför det nostalgiska. Det är vår förhoppning. Hjärnstorm gick in i det här projektet med ambitionen att ringa in och utvidga, kritisera och bejaka. Är det möjligt att utföra något sådant med ett begrepp som inte bara är brett och folkligt, utan även undflyende och personligt? Och som dessutom kan användas som skällsord? Vi började med att rådfråga Svenska Akademien: - Vad är nostalgi? Egentligen? - Nostalgi är vemodig men njutningsfylld längtan hem eller tillbaka till ngt förlorat (särsk. om längtan till barn- och ungdomsmiljöer). - Kan det vara något mer? - Nostalgi är (melankolisk) längtan hem el. tillbaka, trånsjuka. Lite senare, under en paus med Trocadero, starkt te, rosa småkakor och ostbågar, började vi fundera om Svenska Akademien verkligen kan veta allt om vad nostalgi är och skulle kunna vara. Det här var i början av vårt arbete med detta nummer och så lång väg vi ännu hade framför oss, så lite vi visste. Ännu hade vi inte kommit i kontakt med Nostalgiska akademien, med vars hjälp materialet i detta temanummer har kunnat ta skilda och ibland oförutsägbara riktningar. Visst har vi varit oense, med varann och med experterna, om nostalgins gränser och innehåll, och visst är vi väl fortfarande inte riktigt överens. Är nostalgi okej eller ej? Någon gång i framtiden ser vi kanske tillbaka på den här tiden i ett skimmer.»

Jag lägger av. #1-2 2020

2020-08-16 Det hela började med att Hjärnstorms redaktion bad mig bidra med en text till ett blandnummer, och just då var jag djupt inne i tankar och idéer kring att sluta skriva. Det vill säga, sluta skriva böcker, sluta vara författare, säga adjö till litteraturen, så jag satte mig ner och skrev om det. Medan jag höll på funderade jag vidare på ämnet, och undrade om det fanns fler som hade samma tankar som jag. Författare och konstnärer som var trötta på det de höll på med, som hade vänt sig bort från sitt kall, eller som ville ge upp, som tvivlade på sina respektive sammanhang, som inte trivdes i kulturvärlden och hade tankar på att lägga av. Så jag föreslog ett helt nummer på temat, redaktionen gillade idén och frågade om jag ville vara gästredaktör... (från de inledande orden Hjärnkontoret #1-2 2020)»

Bilder av Ryssland #137

2020-03-09 ...Bilderna av Ryssland är många, så också i detta nummer. En dyster framtidsteckning märks hos flera skribenter. Ilja Budraitskis lyfter det senaste årtiondets ekonomiska kris och hur det har medfört en ny politisk retorik: ”Staten har inte bett era föräldrar att föda er” heter det om den som inte lyckas försörja sig i den nya ordningen. Och tillräckliga finanser eller ej - Daria Sorokina ser oroande tendenser till det arkitektoniska kulturarvets förfall i profitkravens kölvatten. I en serie verk lyfter Anastasia Vepreeva frågan om ett annat slags arv: bortglömda, omärkta massgravar från terroråren, något som efterkommande generationer har fortsatt att bearbeta. Teoretikern Marianne Hirsch använde begreppet post-memory eller postminne om just efterföljandes roll i hanteringen av traumatiska händelser. Många är de hisnande familjeberättelserna i postsovjetiska släkter, varav ett vi möter i Denis Romanovskis och Nils Claessons konstprojekt Valentina Dobrovas liv... (ur Hjärnkontoret Hjärnstorm #137)»

Blandnummer #136

2019-12-09 I detta ovanligt välmatade blandnummer står bildkonsten i centrum. I två långa texter presenteras två sinsemellan skenbart väsensskilda fotografer, amerikanen Walker Evans och “bröllopsfotografen” Ingvar Larson från Huddinge. Om honom skriver Nils Classon att “styrkan i hans arbete var att det aldrig var konst utan bilder som skulle användas”. Även Walker Evans var misstänksam mot finkonsten, det var inte i museerna man borde finna inspiration, utan på gatan. Konstvärlden och samtidskonsten är ämnet för fyra andra texter i detta nummer. I En annan historia redogör Jan Hannerz för bakgrunden till installationen Hon på Moderna Museet 1966. Verket var en jätteskulptur föreställande en kvinna med skrevande ben, resultatet av ett samarbete mellan Niki de Saint Phalle, Jean Tinguely och Per Olov Ultvedt. Men varifrån kom idén till detta verk? Det är annan historia... (ur de inledande orden Hjärnkontoret #136 2019)»

2019-05-06 ”Gud spelar inte tärning!” var Albert Einsteins invändning mot kvantmekaniken. Han hade svårt att förlika sig med att den tog sin utgångspunkt i slumpmässig sannolikhet istället för kausalitet. Niels Bohr som varit med om att lägga grunden för dess teoribildning gav Einstein svar på tal: ”Du får sluta att tala om för Gud vad han ska och inte ska göra!” Båda två var ”troende ateister” och förmodligen använde de gudsbegreppet som en bild, en liknelse. Men när de på detta sätt talar om kosmos som om det vore någon de kände, en antropomorf gud som beter sig på det ena eller andra viset, då är det lätt att läsa in att deras egna existentiella erfarenheter också halkat med in emellan vad de rent vetenskapligt diskuterar. Om allt gick att förutse och förstå, då skulle vårt liv vara förutbestämt och till sin innersta natur mekaniskt. Om allt vore slump, då vore tillvaron utan struktur och riktning. Men om slumpen innebär brott i händelsekedjan, då finns där utrymme för vår fria vilja. Och för vårt omedvetna: ”Vi vill inte heller hysa alltför höga tankar om denna vår vishets fingerfärdighet, när vi emellanåt blir alltför överraskade av den underbara harmoni som uppstår då vi spela på vårt instrument: en harmoni som klingar för vackert för att vi skulle våga räkna den oss själva tillgodo. Sanningen är att någon Någon då och då spelar med oss - den kära slumpen: han styr ibland våra händer, och den visaste providens skulle inte kunna tänka ut en skönare musik än den som då och då blir till under våra dåraktiga händer.” Orden är Nietzches och hämtade ur Den glada vetenskapen. Välkommen till Hjärnstorm, helt ägnat åt det oförutsebara. (Hjärnkontor #134-135) »

Nästa sida »

rss 0.91 för Tidskrift.nu: Artiklar från Hjärnstorm

FRÅN TIDSKRIFTERNA

» Senaste nummer

REDAKTIONELLT

INFORMATION

» Om tidskrift.nu

» För tidskrifter

» Länka till oss

KATALOGEN

» Nättidskrifter

» Kulturtidskriften

SÖK PÅ TIDSKRIFT.NU

Annons:

Fastighetsbox

Forum för
fastighetsboxar

Cykelställ

Senaste nummer:

2023-11-29
Opera 5 2023

2023-11-18
Amnesty Press 3 2023

2023-11-16
Teatertidningen 4 2023

2023-11-08
20TAL 9 2023

2023-10-27
Signum 7

2023-10-25
Nio-Fem 2 2023

2023-10-24
Konstperspektiv 4

2023-10-16
Lyrikvännen 4-5 2023

2023-10-10
Glänta 2 2023

2023-10-09
Haimdagar 3-4 2023

2023-10-08
Medusa 3 2023

2023-10-07
Tidig Musik 3 2023

2023-10-05
Opera 4 2023

2023-09-29
Ale 2 2023

2023-09-18
Lyrikvännen 3 2023

2023-09-08
Signum 6

2023-08-28
Balder 2 2023

2023-08-22
FLM 3 2023

2023-08-20
Fjärde Världen 3 2023

2023-08-18
Teatertidningen 2-3 2023

2023-08-16
Utställningskritik 3 2023

2023-08-05
Lira Musikmagasin 2 2023

2023-08-04
Iconographisk Post 3-4 2022

2023-08-01
Glänta 1 2023

2023-07-16
KLASS 2 2023

2023-07-12
20TAL 8 2023

2023-07-10
FLM 2 2023

2023-07-01
Utställningskritik 2 2023

2023-06-30
Lyrikvännen 2 2023

2023-06-29
Medusa 2 2023
Tidig Musik 2 2023

2023-06-28
Nio-Fem 1 2023

2023-06-26
Kritiker 67 2023

2023-06-23
Opera 3 2023

2023-06-22
Signum 5

2023-06-19
Världshorisont 2 2023

2023-06-15
Släkthistoriskt Forum 3 2023
Världshorisont 2 2023

2023-06-12
Amnesty Press 2 2023

2023-06-07
Akvarellen 2 2023

2023-06-01
Glänta 2-3 2022

2023-05-25
Parnass 2 2023
Släkthistoriskt Forum 2 2023

2023-05-12
Signum 4

2023-05-08
Hjärnstorm 151 2023

2023-05-02
Haimdagar 1-2 2023

2023-05-01
Lira Musikmagasin 1 2023

2023-04-30
Fjärde Världen 1-2 2023

2023-04-28
Balder 1 2023

2023-04-22
OEI 100-101 2023

Äldre resuméer