Artiklar från Byggnadskultur

Objudna gäster #3 2019
2019-11-20 Det här numret av Byggnadskultur handlar om att undvika angrepp i byggnader genom att så långt möjligt förebygga istället för att utrota. Här lyfts vaksamhet på förändringar, liksom att det är onödigt att göra mer än vad som behövs. Lågteknologiska lösningar som kanske kräver mer kunskap av husets brukare, men som är långsiktigt hållbara.»

Kulturarv som skaver #2 2019
2019-08-20 Att beskriva kulturarv som skaver kräver lätt hand och ett försiktigt närmande. Artikelförfattarna i detta nummer av Byggnadskutlur lyfter varsamt mer problematiska delar av vår historia och visar på goda exempel där byggnader får nytt liv genom initiativ från engagerade människor.»

Isolering #1 2019
2019-04-01 Som så ofta har naturens levande varelser ordnat det för sig på ett enkelt och listigt sätt, och behöver därför inte frysa. Det här nr av Byggnadskultur tydliggör att det inte behöver vara så krångligt med isolering för oss människor heller.»

Verksamheter vid vatten #4 2018
2019-01-21 Det är ett mycket stort ämne vi tar oss an i det här numret av Byggnads­kultur. Artikelförfattarna har fått an­stränga sig för att samsas om utrymmet, och numret är fullmatat. Här kan du lära dig om vattendirektivets hot och möjlig­heter, om de inventeringar som har gjorts av kulturmiljöer vid vatten, om vatten som stiger och översvämmar, och om de omfattande arbeten som pågår längs Göta kanal.»

Flerbostadshus #3 2018
2018-10-01 Nyfikenhet bevarar husen Det är roligt att känna till något om den byggnad man bor i. Jag själv bor till exempel i »slaktar-Olles« gamla hus. Det räcker egentligen med att säga det namnet, för att folk ska bli intresserade av att få veta mer. Kunskapen om ett hus, nyfikenheten på och intresset för att lära sig om varför det ser ut som det gör, leder ofta till en positiv spiral för bevarandet av en byggnad. Det är lättare att förhålla sig till de kvaliteter som redan finns om man känner till dem. Förändringar görs då gärna på ett mer varsamt sätt, och de boende känner stolthet över det hus de bor i och förvaltar. Det blir också lättare att hitta argument för bevarande när stora, rationella renoveringar planeras. Att både engagemang och opinion lönar sig, kan man läsa om i det här numret av Byggnadskultur. Bostadsrättsföreningen Kronobergsgården har målmedvetet informerat de boende om husets och stadsdelens historia, kryddat med anekdoter och på så sätt varit en ögonöppnare för många. I stadsdelen Gårda i Göteborg verkade det länge hopplöst för de landshövdingehus som fanns kvar efter Svenska Mässans utbredning, men nu tycks vinden har vänt och framtiden ser ljusare ut.»

Restaurering genom tiderna #2 2018
2018-06-27 När vi hade gått ett par terminer på Bebyggelseantikvariskt program i Göteborg, utbrast en av mina kursare: - Det är så jobbigt för man kan inte längre säga att något är fult! Då hade vi harvat oss igenom hela arkitekturhistorien, och parallellt med det konsthistoria, ekonomisk historia, samt nosat lite på kulturgeografi och etnologi. Till detta kom också en lång rad policydokument inbundna i sobert beige. Till slut fick all bebyggelse relevans, allting hade tillkommit av en god anledning. Det är ju då det blir roligt, när man börjar upptäcka spår i omgivningen efter vad människor har haft att förhålla sig till för hundra år sedan. Eller för trettio år sedan. Det känns viktigt att diskutera arkitekturhistoria och restaurering, att lära sig vilka krafter som har format byggandet, hur vår relation till detta arv ser ut idag och förvaltningen inför framtiden. Samtidigt kunde det ibland vara befriande att lyssna till en av våra föreläsare som med emfas sa att det viktigaste att ta hänsyn till ändå alltid är de tre P-na: »Pärlspont, Pelargoner och (Bullens) Pilsnerkorv.«»

Tak #1 2018
2018-05-30 En byggnad är en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar. Så står det i Plan- och bygglagens första kapitel. Kanske är det därför som ett hus med raserat tak är så sorgligt. Det har blivit berövat sin identitet. Är det en ruin nu? Men ruiner har ett storslaget skimmer över sig, som ett hönshus eller ett gammalt uttjänt stall sällan kan uppnå. Under bilturer på landsbygden går det inte att passera ett raserat uthustak okommenterat. Tankarna vandrar vidare till de som bodde här förr. Så kan frånvaron av tak i bästa fall bli början till en historia. Och en dag börjar taket att återuppstå. Nya människor har flyttat till gården, som vill ställa saker tillrätta igen. De arbetar långsamt, med varsamhet om byggnadens ursprung och sinnena öppna för lokala traditioner och berättelserna om sina föregångare. Snart befinner vi oss i den opålitliga månaden april. Då finns det möjlighet att studera sina tak i alla väder, och att gå den obligatoriska rundan vid ösregn för att kontrollera om det läcker någonstans. Det går att laga och lappa de flesta tak, det framgår i det här numret av Byggnadskultur.»

Moderna bekvämligheter #4 2017
2018-02-15 Moderna bekvämligheter handlar kanske om en sorts kombination av två mänskliga egenskaper - uppfinningsrikedom och lathet. Påhittiga personer ser ett behov och skapar en lösning. Eller är det kanske snarare så att de ser en teknisk möjlighet och utifrån det skapar ett behov? Det finns något väldigt lockande med ny teknik och smarta lösningar. Men det krävs relativt stor teknisk kunnighet när saker inte fungerar. Det är nog inte bara jag som har noterat de tekniska apparaternas egenheter och att de har en sorts personlighet som vi måste anpassa oss till. Den som är ute och håller föredrag ibland vet att »personkemi« mellan projektor och dator är avgörande. Oftast blir det fel någonstans när bilderna ska visas, olika fel varje gång. I bästa fall blir det en sorts isbrytare när auditoriet får komma fram och hjälpa till, men ibland kan viss stress infinna sig. Plötsligt står man där och längtar efter att lära sig andra saker, som att laga ett hål någonstans eller kitta ett fönster. En kombination av kunskap om modern teknik och mer lågteknologiska färdigheter är säkert bra. Flera av artiklarna i detta nummer av Byggnadskultur trycker på hur ny eller nygammal teknik kan nyttjas i syfte att vara varsam både med våra byggnader och vår miljö.»

Byggnadskultur 2017 #3
2017-10-14 En bekant läste till civilekonom, och fick efter avklarad examen genast ett bra jobb. Ett år senare sammanfattande han sitt arbetsliv på följande sätt: »Var det bara det här? Då kan det kvitta.« Det är nog få inom byggnadsvårdens olika fält som byter bana på grund av brist på glöd och intresse. Man brinner för det man gör och vill stå upp för kulturvården på olika vis - i praktisk handling, genom rådgivning och myndighetsutövning, opinionsbildning eller på andra sätt. Men går det att leva på byggnadsvård? Efter att ha tagit del av artiklarna i detta nummer av Byggnadskultur, så kan jag konstatera att för vissa verkar det gå bra. Enligt den branschstudie som Henrik Larsson redogör för, är minst 7000 personer sysselsatta i företag inom byggnadsvård. Och fler blir det. Fler människor ger större tyngd åt argumenten, och kan öppna ögonen på de som ännu inte upptäckt kulturarvets många bottnar och betydelser. I juli kom beskedet att föreningen uppfyller kraven på att få överklaga detaljplaner inom miljörättens område. Det här betyder bland annat att Svenska byggnadsvårdsföreningen kommer att kunna öka sin betydelse när det gäller att föra allmänhetens talan i miljöfrågor. Och som vår vice ordförande brukar säga: »Det handlar inte om att skrika högst, utan om att tala väl.«»

Byggnadsvård
logga byggnadsvårdsföreningen 2017-08-13 Svenska Byggnadsvårdsföreningen ger inte bara ut tidskriften Byggnadskultur utan ordna massa aktiviteter som byggnadssvård, resor, utmärkelser, kunskapsbank och stipendier. Och så har man förlagsverksamhet, böcker naturligtvis med fokus på byggnadsvård. Vill man bli medlem finns fem typer av medlemskap och där ingår en prenumeration; enskilt, studerande, företag, utlandsboende och familj. Alla med lite olika prislapp. Och på hemsidan står att man som medlem har landets största kontaktnät av byggnadsvårdskunniga personer.»

Byggnadskultur 2017 #2 Villastaden
Omslag 2017-08-12 En tidig morgon i juni genade jag genom Landala egnahemsområde i Göteborg. Endast tidningsbuden och bofinken var vakna. Blommande rhododendron och syrén kantade min väg förbi de bruna trähusen. Villastaden i den här skepnaden är skön att vila ögonen på. Här finns variation och grönska, en blandning mellan gestaltat och vilt /.../ (Ur inledningen Byggnadskultur #2 2017)»


Nästa sida »
rss 0.91 för Tidskrift.nu: Artiklar från  Byggnadskultur

Annons:

Senaste nummer:

2019-12-05
Arkitekturtidskriften KRITIK #42/43

2019-11-27
Arche 68-69 2019

2019-11-26
Lira Musikmagasin 4 2019

2019-11-21
Opera 5 2019
Cirkeln 3 2019

2019-11-20
Parnass 4 2019
Kuba 3 2019
Byggnadskultur 3 2019

2019-11-13
Fjärde Världen 3-4 2019

2019-11-08
Accent 6-7 2019

2019-11-07
Fjärde Världen 2 2019
Utställningskritik 5 2019
Omkonst v 45 2019

2019-11-04
Konstperspektiv 4 2019

2019-11-02
Nio-Fem 2 2019

2019-10-25
Signum 7 2019
Tidskriften Folkuniversitetet 3 019

2019-10-24
Akvarellen 3 2109
Fönstret 3 2019

2019-10-22
ponton 2 2019

2019-10-20
SocialPolitik 2 2019

2019-10-18
Amnesty Press 3 2019

2019-10-17
ponton 1 2019

2019-10-15
Utställningskritik 4 2019

2019-10-14
Mimers brunn 4 2019

2019-10-09
Världshorisont 3 2019

2019-10-08
Lyrikvännen 3-4 2019

2019-10-07
Glänta 1-2 2019
Populär Astronomi 3 2019

2019-10-06
Ottar 2 2019

2019-10-03
Nordens Tidning 3 2019

2019-10-01
Accent 5 2019

2019-09-28
Lira Musikmagasin 3 2019

2019-09-21
Kuba 2 2019

2019-09-20
Cirkeln 2 2019

2019-09-19
Medusa 3 2019
Tidig Musik 3 2019
Haimdagar 3-8 2019

2019-09-18
Balder 3 2019

2019-09-17
Med andra ord 100 2019
Bildkonstnären 3 2019

2019-09-16
KLASS 3 2019
Opera 4 2019
Tiden Magasin 2 2019
Balder 2 2019

2019-09-12
Divan 1-2 2019

2019-09-11
Med andra ord 99 2019
Parnass 3 2019
Bild & Bubbla 220 2019

2019-09-10
Impuls 3 2019

Äldre resuméer