<?xml version="1.0" encoding="ISO-8859-1"?>

<rss version="0.91">
	<channel>
  	<title>Tidskrift.nu: Artiklar från  Språktidningen</title>
	<link>http://tidskrift.nu/?TidskriftsId=891&amp;action=artTids</link>
	<description>Tidskrift.nu: </description>
	<language>sv</language>
	<copyright>(c) 2004 TVS samt respektive tidskrift. </copyright>
	<managingEditor>kalis@malfunction.org</managingEditor>
	<webMaster>info@tidskrift.nu</webMaster>
	<image> 
		<link>http://tidskrift.nu/</link>
		<title>Tidskrift.nu</title> 
		<url>http://tidskrift.nu/bilder/tidskrift_nu_120.gif</url>
		<width>120</width>
		<height>60</height>
	</image>
		<item>
                        <title>Bara rosa</title>
                        <link>http://tidskrift.nu/artikel.php?Id=10420</link>
                        <description>I senaste numret får författaren Lena Andersson syn på det underförstådda. När jag var barn tycktes mig språket som ett pågående mysterium. Det fanns en skylt jag ofta läste men aldrig förstod. På den stod: För ytterkläder ansvaras ej.</description>
		</item>
		<item>
                        <title>Ny-ord</title>
                        <link>http://tidskrift.nu/artikel.php?Id=10060</link>
                        <description>I november utsågs Språktidningen till Årets tidskrift 2015. Det är branschorganisationen Sveriges tidskrifter som står bakom tävlingen. Tidigare har bland andra Fokus, Modern Psykologi och Svensk Damtidning vunnit utmärkelsen. Nominerade i år var också den feministiska tidskriften Bang och reportagemagasinet Icon (ur Språktidningen #1 2016).</description>
		</item>
		<item>
                        <title>Tomten</title>
                        <link>http://tidskrift.nu/artikel.php?Id=10064</link>
                        <description>Ondsint litet andeväsen och skäggig mysfarbror i en och samma gestalt. Så gick det till när tomten blev en jultomte. Tomtegubbe, tomtenisse, tomtebisse. Eller tomte, nisse, bisse. Tomten har haft många namn och funktioner. Låt oss först bena ut skillnaden mellan en gårdstomte och en jultomte. Gårdstomten är ett väsen i svensk folktro med motsvarigheter i flera andra kulturer. Jultomten är en senare varelse, skapad under 1800- och 1900-talen, som delar ut presenter vid jul. Även denna tomte har motsvarigheter i andra delar av världen.</description>
		</item>
		<item>
                        <title>Fantasi språkets magi</title>
                        <link>http://tidskrift.nu/artikel.php?Id=10063</link>
                        <description>Om en påhittad värld ska kännas äkta är nya språk en viktig ingrediens. Möt dem som skapar tungomål till gestalterna i böcker, i film och på tv.Me zisosh, zhey jalan atthirari anni*</description>
		</item>
		<item>
                        <title>Nu får vi heta som våra djur</title>
                        <link>http://tidskrift.nu/artikel.php?Id=10062</link>
                        <description>Den senaste trenden är att låta Shakespeare låta som på sin tid. Och det är begripligare än man skulle tro (ur Språktidningen &quot;6 2015</description>
		</item>
		<item>
                        <title>Röör spelar över</title>
                        <link>http://tidskrift.nu/artikel.php?Id=10061</link>
                        <description>Det indoeuropeiska språkets talare har varit tysta i tusentals år. Men deras samtalsämnen har ändå lämnat spår. Och med ny dna-analys kan vi för första gången se var de började tala (ur Språktidningen #5 2015)</description>
		</item>
		<item>
                        <title>Språkgenier</title>
                        <link>http://tidskrift.nu/artikel.php?Id=10059</link>
                        <description>Sverige har både språkråd och språklag. Men rådet saknar chef och den ansvariga ministern vill inte svara på frågor. Tio år efter att de språkpolitiska budorden slogs fast letar Bo Löfvendahl efter någon som kan tolka och döma (ur Språktidningen #4 2015)</description>
		</item>
		<item>
                        <title>Nya SAOL</title>
                        <link>http://tidskrift.nu/artikel.php?Id=10058</link>
                        <description>I april kommer en ny upplaga av Svenska Akademiens ordlista. Och det är en betydligt tjockare bok än tidigare. Språktidningen har tjuvkikat – och kan berätta varför språket växer. Det finns en seglivad myt om att det engelska språket skulle vara mer ordrikt än det svenska. Som bevis anförs att engelska ordlistor är tjockare än svenska. Vore myten sann kommer det svenska språket nu i en handvändning att bli betydligt rikare. I april kommer en ny utgåva av Svenska Akademiens ordlista, SAOL. Denna fjortonde upplaga innehåller fler uppslagsord än den förra, som kom 2006. Dessutom rymmer den mängder med annan ny information. Om vi mätte svenska språkets rikedom efter SAOL:s omfång, skulle det snart bli 40 procent mer uttrycksfullt (ur Språktidningen #3 2015)</description>
		</item>
		<item>
                        <title>Menyn</title>
                        <link>http://tidskrift.nu/artikel.php?Id=10057</link>
                        <description>Uttrycket extra val hade få hört innan Stefan Löfven uttalade det på en presskonferens. Och efter decemberöverenskommelsen föll det åter i glömska. Det val som skulle ha hållits om en månad var något extra, något utöver det val som gjordes i september 2014.</description>
		</item>
		<item>
                        <title>Innehåll #1</title>
                        <link>http://tidskrift.nu/artikel.php?Id=9496</link>
                        <description>Läs vidare i Språktidningen, januari 2015.</description>
		</item>
		<item>
                        <title>Innehåll #8</title>
                        <link>http://tidskrift.nu/artikel.php?Id=9495</link>
                        <description>Läs vidare om Språktidningen, november 2014.</description>
		</item>
	</channel>
</rss>
