http://tidskrift.nu/?TidskriftsId=41&action=artTids Tidskrift.nu: sv (c) 2004 TVS samt respektive tidskrift. kalis@malfunction.org info@tidskrift.nu http://tidskrift.nu/ http://tidskrift.nu/bilder/tidskrift_nu_120.gif 120 60 http://tidskrift.nu/artikel.php?Id=12524 ”Detta dubbelnummer lyfter fram arbetarpoesin, men egentligen inte för att skilja den från annan poesi. Eller, för den delen, för att särskilja arbetet från det övriga livet.” (ur ledaren Lyrikvännen 4-5 2023) http://tidskrift.nu/artikel.php?Id=12523 ”Man hör ibland att poeter är språkets väktare. Så vi bad några poeter och en filosof att ge sig i kast med Tidöavtalet.” (ur ledaren #3 2023) • I numret finns ett nytt motavtal till Tidöavtalet skriver av poeterna Merima Dizdarević, Athena Farrokhzad och Burcu Sahin. http://tidskrift.nu/artikel.php?Id=12522 ”Kan poesi sätta ord på ett helt folks sorg, rentav vara källa till hopp? I de senaste numren har klassiker som Homeros och Hafez belyst vår politiska samtid från nya vinklar. I samma anda läser poeten Niko Erfani iranska Ahmad Shamloos dikter, och följer samtidigt utvecklingen i landet på avstånd.” (ur ledaren #2 2023) http://tidskrift.nu/artikel.php?Id=12521 ”Traditioner, såväl religiösa som poetiska, hade sannolikt inte hållit sig levande utan olika inkluderande och exkluderande sociala ritualer. Hur framträdande är dessa i samtida poesi?” (Ur ledare #1 2023) http://tidskrift.nu/artikel.php?Id=12519 ”Så långt tillbaka vi kan spåra människan har hon överlämnat sånger och verk till kommande generationer. Även om detta kollektiva minne förändras, så kan poesin – ‘Denna gamla krigskorrespondent’ som Luque kallar den – med historiens hjälp ge nuet ett djupare sammanhang.” (Ur ledare Lyrikvännen #6 2022) http://tidskrift.nu/artikel.php?Id=12518 ”Ja, det sägs att nordborna har en särskild relation till skogen och rapporter om skogens hälsofördelar driver nu på den hyperciviliserade människans begär efter natur. Ett slags förvildad romantisk längtan, som kan urskuljas också i samtidspoesin.” (Ur ledaren Lyrikvännen #4-5 2022) http://tidskrift.nu/artikel.php?Id=12361 ”Poesin har, säger Mikhail, ‘möjligheten att för ett ögonblick få världen att stanna upp, och få oss att se eller känna eller tänka på de små ting som är av störst betydelse’.” (Ur numrets ledare) http://tidskrift.nu/artikel.php?Id=12360 Av en slump nämns Federico García Lorca i fyra av numrets texter. En spansk mellankrigspoet, som bland annat lät sig inspireras av barockpoeten Luis de Góngoras lyriska strategi: chocka läsaren genom starka sinnesupplevelser. Lorca kallade poeterna för professorer i kroppens fem sinnen. (Ur numrets ledare) http://tidskrift.nu/artikel.php?Id=12359 Även om Ström uppmärksammar hur den modernistiska poesin efter Lasker-Schüler ”gått åt ett annat håll” – mot något gråare – ser hon en linje löpa från henne in i dagens nordiska poesiutgivning. Kanske leder denna väg framåt, mot något berusat och lekfullt? (Ur numrets ledare) http://tidskrift.nu/artikel.php?Id=12358 Kanske är det som Jesper Svenbro påstår i en intervju i BLM från 1976, att antiken har “fungerat som en spegel där olika samhällen känt igen sig själva”. Nr. 5–6 av Lyrikvännen prövar detta påstående på olika sätt och visar att det antika varit – och fortfarande är – en generator av nya och oväntade möjligheter för poesin. (Ur numrets ledare) http://tidskrift.nu/artikel.php?Id=12307 Vi hoppas numret visar på sätten litteraturen fortsätter att hitta nya former för oss att tänka på och känna med. Vilket får ses som tecken på att vi trots allt, med Boyers ord, “inte är döda än”. (Ur numrets ledare) Poesi av Gustaf Fröding, Marianne Moore, Layli Long Soldier, Lennart Sjögren och Mara Lee. Essäer av Lars-Håkan Svensson, Sofia Roberg, Anne Boyer och Lennart Sjögren. Recensioner: Lars Gustaf Andersson om Arne Johnsson, Maria Küchen om Marie Silkeberg, Lizette Romero Niknami om Malte Persson, Donia Saleh om Jonas Gren och Magdalena Rozenberg om Elisabeth Berchtold.