<?xml version="1.0" encoding="ISO-8859-1"?>

<rss version="0.91">
	<channel>
  	<title>Tidskrift.nu: Artiklar från  Kväkartidskrift (Nedlagd)</title>
	<link>http://tidskrift.nu/?TidskriftsId=264&amp;action=artTids</link>
	<description>Tidskrift.nu: </description>
	<language>sv</language>
	<copyright>(c) 2004 TVS samt respektive tidskrift. </copyright>
	<managingEditor>kalis@malfunction.org</managingEditor>
	<webMaster>info@tidskrift.nu</webMaster>
	<image> 
		<link>http://tidskrift.nu/</link>
		<title>Tidskrift.nu</title> 
		<url>http://tidskrift.nu/bilder/tidskrift_nu_120.gif</url>
		<width>120</width>
		<height>60</height>
	</image>
		<item>
                        <title>Innehåll 4 2011</title>
                        <link>http://tidskrift.nu/artikel.php?Id=7748</link>
                        <description>Julia Rydbergs Cary-föreläsning, kväkarnas sommarläger, Ingemar Hollsings relation till Joan Baez.med mer</description>
		</item>
		<item>
                        <title>Mystik</title>
                        <link>http://tidskrift.nu/artikel.php?Id=7631</link>
                        <description>Mystik</description>
		</item>
		<item>
                        <title>Våra gåvor</title>
                        <link>http://tidskrift.nu/artikel.php?Id=7515</link>
                        <description>Om mystik och hur det är att leva med kväkare.</description>
		</item>
		<item>
                        <title>Fred och rättvisa</title>
                        <link>http://tidskrift.nu/artikel.php?Id=7439</link>
                        <description>Det finns inte många kväkare här i landet, endast ett hundratal. Personligen kan jag stoltsera med att jag träffat två och dessutom talat med Ingmar Hollsing i telefon, nuvarande redaktören för Kväkartidskrift. Organisationen har sitt ursprung i kristendomen och startade i ett mycket oroligt England på 1650-talet av George Fox. Men inte heller där eller någon annan stans i världen finns det många ”Quakers” eller ”Friends” som de också kallar sig. Tolerans och pacifism är två utmärkande drag även om en person som Richard Nixon kan tänkas vara en nagel i ögat i sådana sammanhang. En annan känd Kväkarna är William Penn som grundade staten Pennsylvania. Där infördes allmän rösträtt redan 1683. William grundade dessutom en rad skolor som rankas högt i USA än i dag. Obamas barn går på en sådan skola. George Fox jämställde kvinnor med män och även om Erasmus av Rotterdam är än tidigare att betrakta kvinnor som varelser med ”själsliga egenskaper” så är han tidigt ute. Kväkarna är goda  representanter för den framväxande humanismen. Nuförtiden behöver man inte vara kristen för att tillhöra organisationen, går till och med bra att vara ateist. Med tanke på att ”vännerna” varit framsynta är det förbryllande att de inte lockat till sig fler medlemmar, här i landet och i världen för övrigt. Det är lätt att förstå att en tidskrift har betydelse för denna skara. Ingmar Hollsing ger oss en inblick i några frågor om Kväkartidskriften.</description>
		</item>
		<item>
                        <title>Kväkartidskrift 2011 1</title>
                        <link>http://tidskrift.nu/artikel.php?Id=7401</link>
                        <description>Emilia Fogelklou Norlind m.m.</description>
		</item>
		<item>
                        <title>Nummer 4 2010 </title>
                        <link>http://tidskrift.nu/artikel.php?Id=7193</link>
                        <description>Om de kristna kyrkornas röst i Palestina de kristna i Sydafrika .</description>
		</item>
	</channel>
</rss>
