<?xml version="1.0" encoding="ISO-8859-1"?>

<rss version="0.91">
	<channel>
  	<title>Tidskrift.nu: Artiklar från  Frisinnad Tidskrift</title>
	<link>http://tidskrift.nu/?TidskriftsId=19&amp;action=artTids</link>
	<description>Tidskrift.nu: </description>
	<language>sv</language>
	<copyright>(c) 2004 TVS samt respektive tidskrift. </copyright>
	<managingEditor>kalis@malfunction.org</managingEditor>
	<webMaster>info@tidskrift.nu</webMaster>
	<image> 
		<link>http://tidskrift.nu/</link>
		<title>Tidskrift.nu</title> 
		<url>http://tidskrift.nu/bilder/tidskrift_nu_120.gif</url>
		<width>120</width>
		<height>60</height>
	</image>
		<item>
                        <title>Skilj på stat och religion och på tro och kultur!</title>
                        <link>http://tidskrift.nu/artikel.php?Id=8216</link>
                        <description>Några veckor innan det var dags för skolavslutningar runt om i landet döptes kronsprinsparets dotter. Två näraliggande händelser som tillsammans belyser hur svårt det tycks vara att hålla fast vid principen om den sekulära staten och samtidigt erkänna religionens betydelse som kulturell kraft i samhället.</description>
		</item>
		<item>
                        <title>Biståndet</title>
                        <link>http://tidskrift.nu/artikel.php?Id=8215</link>
                        <description>Den 1 februari hördes biståndsminister Gunilla Carlsson i Ekots lördagsintervju. Det var ingen inspirerande föreställning. Ministern verkade föga entusiastisk i sitt uppdrag och intervjun präglades av klagomål på svenskt bistånd: Inget intresse för resultat och för mycket &quot;prat, snack, konferenser och resor&quot;. Hon sammanfattade med &quot;pratbistånd&quot; och &quot;pratbluff&quot;. Den som före intervjun inte visste något om svensk bistånd visste inte mycket mer efteråt, men en till bistånd skeptisk lyssnare kunde lätt känna sig bekräftad av ministerns egen skeptiska attityd.</description>
		</item>
		<item>
                        <title>Vilken sorts liberalism?</title>
                        <link>http://tidskrift.nu/artikel.php?Id=8214</link>
                        <description>I svensk partipolitik är trängseln kring mitten för närvarande tämligen kompakt. Tills för inte så längesedan kunde Folkpartiet oemotsagt och utan konkurrens hävda att det var Sveriges enda liberala eller socialliberala parti.</description>
		</item>
		<item>
                        <title>Ett fritt sinne</title>
                        <link>http://tidskrift.nu/artikel.php?Id=8213</link>
                        <description>Kan man inte bejaka sina motståndare, bör man respektera dem eller åtminstone tolerera dem.Hans punkter om tolerans och respekt är citerade i denna tidning.</description>
		</item>
		<item>
                        <title>Det mångreligiösa</title>
                        <link>http://tidskrift.nu/artikel.php?Id=7540</link>
                        <description>Med &quot;God bless you&quot; avslutar Barrack Obama och många andra amerikanska politiska ledare sina tal. Och detta i en stat som från allra första början grundade sig på en sekulär konstitution. Detta berodde...</description>
		</item>
		<item>
                        <title>Liberal eller socialliberal?</title>
                        <link>http://tidskrift.nu/artikel.php?Id=7506</link>
                        <description>Gabriel Romanus, tidigare riksdagsledamot (fp) och socialminister menar att det finns två huvudlinjer, som ingår i vad som hittills har definierats som socialliberalism. Den ena är den solidaritet, som har kommit till uttryck i i generella socialförsäkringar, generös flyktingpolitik, stöd till människor med handikapp  och internationellt bistånd. Den andra är en beredskap att använda lagstiftning för att göra ingrepp i marknaden, när viktiga sociala hänsyn tar över kravet på marknadskrafternas frihet.</description>
		</item>
		<item>
                        <title>Friheten eller döden</title>
                        <link>http://tidskrift.nu/artikel.php?Id=7437</link>
                        <description>Numrets framsida visar en del av tavlan &quot;Friheten eller döden&quot;, av fransmannen Jean-Baptiste Regnault från 1793. Det var en tid när franska revolutionen hade gått in i sitt mest extrema skede. Det var terrorns tid, men också en tid med hopp om demokrati och jämlikhet - som dock inte kom att infrias förrän långt senare.</description>
		</item>
		<item>
                        <title>Bertil Ohlin en inspirationskälla</title>
                        <link>http://tidskrift.nu/artikel.php?Id=7431</link>
                        <description>”Kravet på absolut frihet är icke blott ointelligent, det är asocialt”, konstaterade en gång folkpartiledaren Bertil Ohlin. Han var den som i Sverige lanserade själva begreppet socialliberalism.</description>
		</item>
		<item>
                        <title>Religion är både tro och kultur</title>
                        <link>http://tidskrift.nu/artikel.php?Id=7246</link>
                        <description>I senaste numret av Frisinnad tidskrift medverkar en rad kända liberala politiker däribland Björklund, Schmidt och Leissner.</description>
		</item>
		<item>
                        <title>Nr 2 2007</title>
                        <link>http://tidskrift.nu/artikel.php?Id=4372</link>
                        <description>Den nya ateismen, Kan människor med funktionshinder inspirera oss andra?, Till kollektivavtalens försvar och Politiska sensationer i Skinnskatteberg.</description>
		</item>
	</channel>
</rss>
