http://tidskrift.nu/?ArtikelTypId=1&action=artTyp Tidskrift.nu: Tidskrifterna presenterar innehållet i varje nyutkommet nummer. sv (c) 2004 TVS samt respektive tidskrift. kalis@malfunction.org info@tidskrift.nu http://tidskrift.nu/ http://tidskrift.nu/bilder/tidskrift_nu_120.gif 120 60 http://tidskrift.nu/artikel.php?Id=12751 Konstperspektiv tittar närmare på glas http://tidskrift.nu/artikel.php?Id=12745 Experimentet sprider sig. Åtminstone sedan 1600-talet har det varit en bärande del av vetenskaplig metodik och undervisning, men nu hörs ordet långt bort från klassrum och labbsalar. Att gifta sig med en främling på tv eller öppna upp sitt förhållande är också ett experiment. I matstäder som Köpenhamn dyker det upp pasta labs i gathörnen och på nyheterna omtalas långtgående lagförslag som experiment med människors trygghet och mellanstadieelevers liv. Vad betyder begreppet experiment idag? Ses det som bra eller dåligt att experimentera? Det här numret är en essäistisk sammanställning av experiment som nu återstår att pröva. Innehållsförteckning Understreckade artiklar finns tillgängliga i fulltext. Göran Dahlberg & Julia Ravanis Inledning: Experimentet sprider sig. Åtminstone sedan 1600-talet har det varit en bärande del av vetenskaplig metodik och… Sanna Beijnoff Du vill ut Isabelle Ståhl Studier i rus Hellberg, Michele Masucci & Ann Ighe Ett samtal Mats Bigert Flytande fast trögt Karl Palmås Samhällsexperiment utan experimentalism Donia Shalabi Laboratorium (två försök i språk och närhet) Ida Hed Myrberg Att bestämma slumpen Carin Franzén Kärleksexperimentens historia Andreas Lundberg Blad ur en liten svart anteckningsbok ... Lina Ekdahl Titel: Experiment Pär Anders Granhag Mordet i korridoren Jonas Enander Månens makt över kärlekslivet Janna Holmstedt Jag sjunger för Barbara Susanne Aalto Galaxernas rödförskjutning Mikael Lund Simulanten och havet Ulf Ellervik Livskraftens sista dagar Christine Kettaneh, Jo Lewis & Natalia Milas Transverse Fredrik Höök Tävlingen om livets ursprung Cecilia Verdinelli ”Experimentet kräver att ni fortsätter” Rickard L Sjöberg Den fria viljans plats Khashayar Lykke Naderehvandi & Julia Ravanis Vad betyder en cigarr? Alan Turing Beräkningsmaskiner och intelligens http://tidskrift.nu/artikel.php?Id=12750 Ledare Robert Rydberg: Låt Polen förbli Polen ! – Om detta temanummer om Polen. Krönika Michael Winiarski: Se de drabbade i ögonen! Aktuellt Hans Gunnar Adén: Georgien sörjer sin patriark ... http://tidskrift.nu/artikel.php?Id=12748 Fan, Satan, Belsebub, Hin håle, Lucifer, Mefistofeles, Antikrist, Gammal-Sjul, Mörkrets furste, Bockfoten, Den lede, Skam, Horn-Per, Gammel-Ersker, Attan, Håken … Djävulen har många namn och han har genomgått förändringar och framträtt i olika skepnader under historiens gång. Det är inte helt lätt att reda ut hur det hela började – om det nu någonsin började, kanske har det alltid funnits och kommer alltid att finnas – men för att göra en lång historia kort så skulle man kunna säga att någon sorts fanskap uppstod för 2 500 år sedan, när den iranska zoroastrismen mötte judendomen och befäste idén om en konkret ond makt. Egentligen saknas en sådan i Gamla testamentet, där är det oftast Gud själv som sänder prövningar och straff, ibland med hjälp av någon av gudasönerna, som Anklagaren i Jobs bok. I Nya testamentet, däremot, finns många utsagor om en figur med olika namn och taktik, en Guds motståndare som frestar Jesus och har världen och människorna i sitt våld. Så småningom uppstod idén om Djävulen som en fallen ängel och under påverkan av antik mytologi kom han att i konsten och folktron förses med horn, svans och bockfot ... (ur Hjärnkontoret #162-163) http://tidskrift.nu/artikel.php?Id=12747 Experimentet sprider sig. Åtminstone sedan 1600-talet har det varit en bärande del av vetenskaplig metodik och undervisning, men nu hörs ordet långt bort från klassrum och labbsalar. Att gifta sig med en främling på tv eller öppna upp sitt förhållande är också ett experiment. I matstäder som Köpenhamn dyker det upp pasta labs i gathörnen och på nyheterna omtalas långtgående lagförslag som experiment med människors trygghet och mellanstadieelevers liv. Vad betyder… (ur inledningen Glänta #3-4 2025) http://tidskrift.nu/artikel.php?Id=12749 Årets andra nummer av Utställningskritik innehåller färre recensioner än vanligt, denna gång från Uppsala, Göteborg och Stockholm. Istället ägnar vi desto mer utrymme åt museidebatt och en längre utställningshistorisk essä i tre delar, som även den skulle kunna placeras i debattfacket. Det är vi glada över; vi tror att initierad kritik och ett öppet debattklimat hjälper oss i musei- och utställningssektorn att vässa våra förmågor och i slutändan kan leda till bättre utställningar. • Saknar du något perspektiv i Utställningskritiks bevakning? Skicka förslag på texter, önskemål om utställningar vi borde recensera till oss på aron@utstallningskritik.se eller amanda@utstallningskritik.se. Utöver debatterandet fortsätter vi förstås med vad vi uppfattar som vårt kärnuppdrag utställningsrecensionsverksamheten, i synnerhet av de i övriga media så underbevakade kultur- och naturhistoriska utställningarna... (ur ledaren #2 2026) http://tidskrift.nu/artikel.php?Id=12752 Olivia Peukert Stock visar genom exempel från den antika litteraturen att romarna tog eder på största allvar. Såväl i vardagen som i offentligheten — både i politiska och juridiska sammanhang — svor de ofta vid exempelvis en gud att ett påstående var sant. Många berättelser vittnar även om att det var förknippat med hårda straff att bryta mot en sådan ed. • Zeustemplets i Olympia utsmyckning, både utvändigt och invändigt redogör Evelina Büchner för grundligt i sin artikel. Inte bara metoper, frisen, gavelfältens statyer beskrivs, utan även mer praktiska aspekter som synlighet lyfts fram, och som en motsats även de mer subtila budskapen, såsom hur utsmyckningen hänger ihop med solens upp- och nedgång till exempel. • Hur blev man en fulländad talare i republikens Rom? Och vem var egentligen den främste talaren bland romarna? I Martina Björks artikel får vi veta vad den store retorikern Cicero ansåg om talarkonstens storheter. • Guld för arkeologer kan mycket väl gå att hitta i en antik soptipp. Eva Queckfeldt berättar om den antika staden Oxyrhynchos i Egypten och de talrika fynd av papyrusfragment som har hittats i, just, en soptipp. I fokus står den ”vanliga” människan och vad textfragmenten kan säga oss om vardagens realiteter i Oxyrhynchos. • Pompejis fantastiska väggmålningar väcker än idag stor beundran hos åskådare. Alla har dock inte varit positiva till måleriets utveckling: den store romerske arkitekten Vitruvius kritiserade starkt den tredje pompejanska stilen. Lina Enevång reder ut varför. http://tidskrift.nu/artikel.php?Id=12742 Ledare Fredrik Heiding: Gränser för religiös mätbarhet – Angående problemen med att mäta resultaten av religiös mission. Krönika Anna Björklund: Att bära barn är ingen vinstkalkyl Aktuellt Magdal... http://tidskrift.nu/artikel.php?Id=12741 Vi möter astrobiologen i Umeå som letar spår efter liv på Mars, djupdyker med framtida sonder i ismånarnas hav, blickar mot universums första svarta hål och ställer oss frågan: vem städar egentligen i rymden? Det och mycket mer möter vi i senaste numret! http://tidskrift.nu/artikel.php?Id=12737 I sin nya essäbok ”Kulturens värde” försöker Sverker Sörlin förstå hur kulturen gick från att vara självklar kärna i demokratins idé om det gemensamma livet till att bli en marginell budgetpost. Han visar hur kulturpolitikens former tryggade finansieringen men gjorde kulturen politiskt osynlig. Klas Grinell har läst, och uppskattar hur Sörlin lyfter fram museerna som nyckelplatser där kultur och kunskap kan mötas och där medborgare kan “veta tillsammans”. (från artikeln Kulturens värde bortom ekonomiska kalkyler, #1 2026) http://tidskrift.nu/artikel.php?Id=12734 ... är något som vi kan var stolta över. Jag har sett många artister komma och gå. Det är alltid spännande att följa nya generationer. Om detta ska vi göra i en serie i årets fem utgåvor genom att intervjua svenska operasångare som är engagerade mestadels i Tyskland och som nästan aldrig sjunger hemma i Sverige. • Först ut är mezzosopranen Rebecka Wallroth som är engagerad vid Staatsoper Unter den Linden i Berlin, ett av Tysklands mest prestigefyllda operahus, där hon i vår bland annat ska sjunga Komponisten i Ariadne på Naxos. I vårt aprilnummer intervjuar vi sopranen Ylva Stenberg, som har sin fasta punkt på Nationaltheater i Weimar. I vår sjunger hon Nattens drottning i Trollflöjten på Kungliga Operan. • Två av våra mest internationellt framstående operasångare knyts nu till Vadstena Sång- och Pianoakademi med Musikskolan Lilla Akademien som huvudman. Det är mezzosopranen ... (ur ledare Opera #1 2026)