OPERA 2/13

I vårnumret av OPERA får tvåhundraårsjubilaren Richard Wagner rejält med utrymme. Chefsdramaturgen Stefan Johansson tar med oss på en resa genom det svenska Wagnerlandskapet från Rienzi 1865 ända fram till våra dagar. Stockholmspubliken tog tid på sig att acceptera Wagners musikdramer och hans framtidsmusik. På 1860-talet var det främst Mozart, Weber och fransk opera som var Wagners främsta konkurrenter om operapubliken i Stockholm. Numera har Kungliga Operan utmanats både nationellt och av de nybyggda nordiska operahusen och är inte alls lika självklar längre som överlägsen Wagnerscen i Skandinavien.

Mikael Strömberg beskriver röstfacket Wagnersopran och vad som lade grunden för den högdramatiska sopranen. På Wagners tid fanns inget sådant begrepp. Strömberg försöker reda ut begreppen och förändringarna inom vad som blivit operalitteraturens amason-roller. Vi tar också upp nyutkommen internationell Wagnerlitteratur. Axel Englund har läst Barry Millingtons Richard Wagner The Sorcerer of Bayreuth. Millington är redaktör för The Wagner Journal och kanske världens mest inbitne kännare på området. I denna nya bok skildrar han Wagner på alla upptänkliga vis i trettio korta kapitel. Boken rekommenderas särskilt till den som vill ha en bred introduktion till vårens mest omtalade jubilar.

Lennart Bromander har läst Eberhard Straubs bok om Wagner och Verdi. Den belyser hur de båda giganterna såg på sig själva. Hur nationellt representativa var de egentligen? Henry Larsson har djuplodat i Eva Riegers biografi över ett av Bayreuthmästarens barnbarn, Friedelind Wagner. Hon var en kontroversiell person som lämnade Nazityskland och levde i exil, både i England och USA. Rieger låter oss möta en fascinerande person fylld av idéer, men som inte förstod sig på ekonomiska realiteter. Friedelind Wagner gav sina bästa år åt en bisarr och turbulent tid och gjorde ovärderliga propagandainsatser i antifascismens tjänst.

Birgit Nilsson – vår mest berömda valkyria – skulle ha fyllt 95 år den 17 maj. Detta firas på födelsedagen med en avtäckning av skulpturen ”Birgit” på Dahlmanska tomten vid Mariakyrkan i Båstad. Det världskända konstnärsparet Ulla och Gustav Kraitz, bosatta vid Hallandsåsen, har gjort skulpturen som har statyetten till ”The Birgit Nilsson Prize” som förlaga.

Numrets fokus är nyskriven svensk opera. Ingvar von Malmborg har kontaktat några operachefer och chefsdramaturger och försökt ta reda på principerna för nybeställningar och vad som styr valet av kompositörer och librettister. En av de flitigaste beställarna av nyskrivna verk genom åren är Vadstena-Akademien. Där får närmast Marie Samuelssons och Kerstin Ekmans opera Jorun orm i öga sin urpremiär den 19 juli. Operan är en originalberättelse inspirerad av kvinnorna i den poetiska Eddan. Det är för övrigt Kerstin Ekmans debut som librettist.

En rättelse i förra numret. Operachefen vid Deutsche Oper am Rhein heter Christoph Meyer och ingenting annat. Jag tackar den uppmärksamme Michael Weinius för det påpekandet.



Publicerad: 2013-04-23

Köp Opera
Läs mer om Opera i katalogen
Fler artiklar knutna till Opera
Fler tidskrifter i kategori MUSIK