Temanummer - publiken

MDT:s konstnärlige ledare Danjel Andersson börjar, i redaktör Birgitta Haglunds intervju, från grunden med att vidga själva publikbegreppet. Enligt honom behöver man inte vara fysiskt närvarande vid en föreställning för att kunna räkna sig som publik. Genom att fördjupa sig i en teaterhändelse i efterhand kan man bli en mer engagerad publik än någon som sover sig igenom halva föreställningen.
Birgitta Haglund har även samtalat med två frigrupper, Turteatern i Kärrtorp och Profilteatern i Umeå, om deras relation till sin publik och synen på publikarbete. Båda har en ovanligt ung stampublik. Men det finns också en del som skiljer dem åt.
Frilansskribenten och dramatikern Sara Beer undersöker några av teaterinstitutionernas och regionteatrarnas publikarbete. Hur ser det ut idag? Och vad är egentligen skillnaden mellan publikarbete och marknadsföring?
Anna Hedelius, frilansande kulturskribent och teaterkritiker i SVT Kulturnyheterna, tar en titt på trenden med interaktiv publik, liksom hur teatrarna använder sig av publikens egna berättelser – som ett sätt att involvera publiken. Går man på teater idag får man vara beredd på att som åskådare bli tagen i anspråk, konstaterar hon.
Vad gör politiken för publiken? Den frågan ställde frilansjournalisten Gert Lundstedt till Lena Adelsohn Liljeroth. Vems ansvar är det egentligen att se till att teatrarna lockar publik? Kulturpolitiken ska skapa goda förutsättningar: »Men hur teatrarna kan attrahera en ny publik är närmast en fråga om tillgänglighet, publikarbete och konstnärligt innehåll.« Menar kulturministern.
Vilka är det då som går på teater idag? Frilansande kulturskribenten Henric Tiselius har dykt ner i statistiksiffror. Och konstaterar att det ser skralt ut med publiktillväxten hos de unga. Publiken blir allt äldre, den är rätt homogen och det är framför allt kvinnor som fyller salongerna.
Vilken är din värsta publikupplevelse? Den frågan, och två till, ställde vi - inte till publiken - utan till några skådespelare. Från Henric Holmberg fick vi in en personlig och poetisk betraktelse som sprängde sig ur enkätformen, och som vi därför valde att publicera som en introduktion till enkäten.
Numrets Teaterkrönika är skriven av kultur- och samhällsjournalisten Danjel Nam. Han beskriver två uppsättningar – »Madame Butterfly« på Folkoperan och »Asura« på Dansens Hus. De skildrar båda etniska ojämlikheter, men deras respektive budskap landar väldigt olika hos publiken, enligt Danjel Nam.
Tysk teater är en naturlig och självklar mötesplats för samtal, samhällsdebatt och dialog. Dessa möten med publiken drivs främst av dramaturgerna. Kulturjournalisten Marie Starck har samtalat med denna yrkesgrupp på några teatrar i Berlin.
Numrets pjäs, »Frankenstein« av Helena Granström, är en fri tolkning av Mary Shelleys »Frankenstein och den moderne Prometheus«. I Granströms version framstår allt som konstruerat, inklusive naturen.
Anders Høg Hansen, lektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Malmö Högskola, recenserar slutligen Ola Johanssons bok »Community theatre and AIDS«.

Birgitta Haglund

Publicerad: 2012-05-14

Köp Teatertidningen
Läs mer om Teatertidningen i katalogen
Fler artiklar knutna till Teatertidningen
Fler tidskrifter i kategori DANS, FILM, TEATER & UTSTÄLLNINGAR