EU och kampen för att rädda euron

2012 fyller euron tio år, men det finns knappast några skäl till att fira. Den ekonomiska kris som fått namn efter valutan håller ännu Europa i ett fast grepp. Eurokrisen slutade för länge sedan att bara angå några skuldsatta länder eller ens enbart EU-länderna. Den har konsekvenser för hela världsekonomin.
EU, och i synnerhet länderna i eurozonen, har agerat såväl för att lösa akuta problem som för att förhindra ohållbara underskott och statsskulder i framtiden. Det handlar om skärpta regler och hårdare övervakning av finansinstitutioner och enskilda länders ekonomiska politik, men också om att få ekonomierna i skuldsatta länder på fötter genom nödlån, åtstramningar och andra åtgärder. Krishanteringen har i mycket följt den tyska linjen - att skuldsatta länder själva ska bära huvudbördan.
Detta nummer av Världspolitikens Dagsfrågor belyser bakgrunden till krisen, dess förlopp och diskussionen inom EU kring olika lösningar och deras konsekvenser – där en av de allvarligaste är att EU tycks spricka i ett A- och ett B-lag

Ylva Nilsson är EU-skribent och ledamot av Sieps insynsråd. Hon har tidigare varit korrespondent i Bryssel för Dagens Industri och Svenska Dagbladet.

Martina Johannesson, redaktör för detta nummer
Martina.johannesson@ui.se • 08-511 768 76

info@ui.se

Publicerad: 2012-01-26

Köp Världspolitikens dagsfrågor
Läs mer om Världspolitikens dagsfrågor i katalogen
Fler artiklar knutna till Världspolitikens dagsfrågor
Fler tidskrifter i kategori SAMHÄLLE, MILJÖ & POLITIK