Att översätta poesi

James Laughlin ”Översättning”

Adam Zagajewski ”I andras skönhet”

Klaus-Jürgen Liedtke ”Storslaget , men felaktigt!”

Inger Johansson Översätta sonett

Mikael Nydahl Velimir Chlebnikov, två debuter

Ulla Ekblad-Forsgren En nypa Hölderlin

Gunnar D HanssonTegnér om Oxenstiernas förlorade paradis

Anders Bodegård Zagajewski till svenska

Roy Isaksson Textens andedräkt

Lyrikvännenvännen MAO

Anders E Larsson I Arne Johnssons poetiska landskap

Hans Isaksson ”En mycket klok man som hette Werner”

Mirkka Rekola Om världens bildnatur

Mirkka Rekola dikter

Lasse Söderberg Det brinnande fönstret (om Louise Labé)

Jonas Ellerström På spaning (om Hemingway och Stein)

Ann Lingebrandt Lingebrandt läser (om UKONs diktsamling Brukaren

Ledare
Utgivningen av översatt poesi i Sverige är liten, och det är nästan uteslutande de mindre förlagen som ser till att syresättningen utifrån ännu fortgår. De stora har sedan länge släppt greppet, sannolikt för att de varken ser tillräcklig ekonomisk vinning eller status i sådan utgivning. Men väl så viktiga som de modiga och entusiastiska småförlagen är förstås översättarna, vilka inte bara ser till att överföra dikten från andra språk, utan även öppnar förläggarnas ögon för nya intressanta författarskap från olika hörn av världen. Det är därför ett nöje att få lyfta fram just poesiöversättarna i detta nummer, och några av de vassaste dessutom. Poesin, med sin ordmusik, sina nyanser och sin kulturella och språkliga kontext, är förvisso bland det svåraste av allt att översätta, och det är lätt att missmodigt instämma i Robert Frosts klassiska uttalande att ”poesi är det som går förlorat vid översättning”. Men så enkelt är det inte. Jag tycker att Klaus-Jürgen Liedtke uttrycker saken väl i numrets inledande artikel: ”Vad översättaren gör är att skapa en potential för en tänkt läsare och olika läsare förverkligar olika versioner, olika läsningar av texten. Den färdiga översättningen måste förlösas av läsaren. Då kan textens gnista tändas och börja brinna.” Liedtke själv har inte minst fått Edith Södergrans poesi att brinna i tysk språkdräkt. I flera artiklar får vi följa med in i översättarens huvud, och vara med mitt i den intensiva språkliga verkstaden. Till exempel kan vi studera hur Inger Johansson rådbråkar en rumänsk sonett, och sliter för att få innehåll, rim och rytm att harmoniera. Vi kan också på nära håll uppleva Ulla Ekblad-Forsgrens energiska kamp med att tolka öster­rikiskan Friederike Mayröckers egensinniga poesi på bästa sätt.

Geografiskt ligger temadelens tyngdpunkt i öster. Anders Bodegård berättar om sitt långvariga umgänge med den polske poeten Adam Zagajewskis dikter, och ännu längre bort, i Moskva, sitter ­Mikael Nydahl och klurar på hur han ska ta sig an den ryske ordvrängaren Velimir Chlebnikov. Att en brinnande kärlek till språket och poesin är en förutsättning för ett gott översättningsarbete skriver Roy Isaksson om i några vackra avsnitt, och även gamle Esaias Tegnér lyfter påpassligt fram poesi­översättandet som en livgivande verksamhet i en intressant text.

Därutöver innehåller detta dubbelnummer såväl artiklar om några av förgrundsgestalterna inom svensk poesi, Arne Johnsson, Werner Aspenström, Bengt Emil Johnson, som texter om mer eller mindre kända utländska poeter, Ernest Hemingway, Gertrude Stein, Mirkka Rekola och Louise Labé. Bland många andra.

Och så bjuder vi på mängder av nyskrivna dikter!

God läsning!

Erik Magntorn


Publicerad: 2011-05-21

Köp Lyrikvännen
Läs mer om Lyrikvännen i katalogen
Fler artiklar knutna till Lyrikvännen
Fler tidskrifter i kategori LITTERATUR