2025-03-21
Ledare
Ulf Jonsson: Guds existens åter aktuell
-Ännu fram till millennieskiftet förmodade många att moderniteten och vetenskapens framsteg skulle göra frågan om Gud irrelevant. Den förmodan har visat sig v...»
2025-03-08
För 47 år sedan startade några unga konstnärer och "kulturarbetare" i Boden Hjärnstorm. Initiativtagaren och sammanhållande kraft var Staffan Kling.
•
Fram till detta nummer är det han som varit vår ansvarige utgivare. Det var ett tag sedan han själv deltog i det redaktionella arbetet. Ändå har han hela tiden funnits där, inte långt ifrån, i någons telefon strax före och efter redaktionsmötena, kommit med synpunkter, idéer och förslag, som det senaste, att till hösten borde vi satsa på ett renodlat essänummer! Inga dikter eller andra fristående konstnärliga bidrag skulle vara med. Sådant material fanns ju ändå inbäddade i essäerna. Själv skulle Staffan komma in med en av de längsta han någonsin skrivit, en om minne kontra glömska. Den var vi bekanta med. Staffan hade redan pratat om den här essän i flera år. Han beklagade att den inte blivit färdig till nr 156 tema minne, som vi under våren höll på att färdigställa, men fick han bara sommaren på sig skulle den vara klar.
•
Nu blev det inte så. Staffan gick bort i början av juni. När vi städade ur hans lägenhet hittade vi inget som var färdigskrivet bland högarna med tidningsurklipp, fullskrivna spiralblock och anteckningar på lösa lappar, som baksidan på gamla räkningar och uppsprättade fönsterkuvert.
•
Saker blir inte alltid som planerat. Nya saker dyker också upp. I samband med Staffans begravning i Boden fick vi ett kuvert med dikter Staffan skrivit mellan att han var arton och tjugo. En vän hade lånat dem några decennier tidigare för att se om han kunde tonsätta några av dem.
•
Det här blev alltså inget renodlat essänummer. Istället för den där stora essän som aldrig blev av har vi med några dikter skrivna ett par år innan Staffan 1977, endast tjugotvå år gammal, drog i gång Hjärnstorm. (Hjärnkontoret #157)»
2025-03-04
Kulturarv angrips i Ukraina och Gaza. Donald Trump avskedar chefen för National Archives och försöker lägga ned musei- och biblioteksmyndigheten IMLS. Tillgången till kulturarv, kulturyttringar och utbildning skrämmer de auktoritära ledarna; varför skulle de annars ge sig på museer, bibliotek och kultäåurmiljöer?
•
Museiåret 2024 är till ända. I 28 publicerade recensioner har våra läsare kunnat hålla sig uppdaterade kring återöppnade museer, nya basutställningar och det ständiga flödet av tillfälliga utställningar på svenska museer. I detta årets femte nummer har våra skribenter besökt Bildmuseet i Umeå, ArkDes i Stockholm, Järnvägsmuseet i Gävle och Upplandsmuseet i Uppsala.
•
Utställningsrecensionerna är kärnan i Utställningskritiks utgivning och vi är glada över ett fortsatt produktionsstöd från Kulturrådet även för 2025. Likt många andra kulturtidskrifter har vi fått ett något minskat stöd. Därför vill jag även tacka våra annonsörer samt medlemmarna i UtställningsEstetiskt Forum, den ideella förening som ger ut tidskriften.»
2025-03-03
I årets första nummer får vi lära känna Anna Lings konstnärskap. Hon har en stark relation till havet och arbetar ofta med olika serier av verk som undersöker olika aspekter av vind, vågor och djuren som lever och växer i havet. Anna Ling vidgar också våra idéer om material när hon glider mellan penna, pensel och avfotograferade skrivarutskrifter till skulpturer i gips.
•
Sofia Simelius har intervjuat Sirkku Rosi om hennes färgstarka akvarellmåleri. Rosi, som också är utbildad dans- och bildpedagog, har ofta en mycket fysisk och kroppslig närvaro i sina målningar. Målningar som kan gestalta stora rörelser, men också små.
•
Marianne Gross presenterar den danske designern Hans J. Wegner som blivit en verklig internationell klassiker. Han är kanske mest känd för Y-stolen, men har också många fina gestaltningar av både möbler, inredning och landskap i akvarell.
•
I det här numret tar vi också farväl av Bertil Böös, en av Nordiska Akvarellsällskapets grundare. Jacqueline Stare har tecknat hans porträtt med hjälp av Anders Böös, son till Bertil, och Erik Anker, Bertils goda vän i NAS.»
2025-02-18
Nu har äntligen renoveringsplanerna för nationalscenen, Kungliga Operan, fått sin lösning. Teatern och Statens fastighetsverk har presenterat en gemensam plan som innebär moderniserade, funktionella lokaler och där den hela den konstnärliga verksamheten samlas inom huset. Detta möjliggörs genom att den statliga finansieringen på 3,2 miljarder förstärks med privata donationer på 300 miljoner.
•
Redan nu pågår akuta underhållsåtgärder på operahusets tak och fasader. Sedan kan man bara undra om de anslagna medlen kommer att räcka till. Det gjorde det inte när Nationalmuseum renoverades och byggdes om. Här spräcktes budgetramarna rejält. Genom Operans renoveringsplaner begravs nog frågan om ett nytt operahus på oöverskådlig tid, något som inte har kommenterats i media.
•
I årets första nummer av OPERA skriver vi om flera tyska operahus som också har akuta renoveringsbehov. Skräckexemplet här är renoverings- och saneringsarbetet för Oper Köln, som nu har pågått i tio år. Kostnaderna är uppe i gigantiska summor, och man undrar om det inte hade varit bättre att ha satsat på ett nytt operahus från början. Staatsoper i Stuttgart står inför samma problem som Stockholm, men här är politikerna oense om hur man ska gå vidare med både renoveringen och finansieringen. I samma artikel skriver vi även om planerna kring tillkomsten av tre nya tyska operahus, eftersom de tidigare efterkrigsbyggnaderna inte håller måttet för dagens högteknologiska scenteknik.
•
(Ur ledaren Opera #1 2025)»
2025-02-11
Redaktionen har nåtts av det tråkiga beskedet att vår danska systertidskrift Custos avslutar utgivningen till årsskiftet. Vi håller kontakten med dem för att se om vi kan vara dem till någon hjälp, eller om det finns saker vi kan lära oss av dem. Det är prövande tider i kulturen, men Custos problem har inte varit främst det finansiella, utan att antalet personer som har velat engagera sig i att skriva för tidskriften har minskat.
•
I nuläget är detta inte ett stort problem för Tidig Musik - vi är glada att ha ett antal skribenter som gärna skriver om varierande ämnen. Men det är en påminnelse om hur viktigt det individuella engagemanget är för att vi skall få den kultur vi vill ha, och vill uppmuntra våra läsare att ta tid och engagera er i de kulturyttringar ni bryr er mest om, oavsett om det handlar om tidig musik eller inte! Vi kommer fortsätta hålla kontakt med Tidig Musik och Custos i Danmark, och hoppas att det här inte blir ett avslut, utan bara en kortare paus som kan leda till något gott på sikt.
•
Men tillbaka till vinterns nummer av Tidig Musik. Med den tråkiga bakgrunden av Custos situation känns det extra roligt att presentera detta något brokiga och temafria nummer. Innehållet är brett och kommer från ett stort antal skribenter, varav några skriver i tidskriften för första gången.
•
Saga Samuelson inleder med en djupdykning i barockdans ... (inledande ord Tidig Musik #4 2024)»
2025-02-10
Sydasien fortsätter att satsa på att vid sidan av nättidskriften Sydasien.se ge ut en bok med lite längre texter. Samtidigt lägger vi i boken stor vikt vid bilder. Journalisten Per J Andersson, som skrev om tågresande i Indien i förra årets bok med temat ”Land, stad och stigar däremellan”, kallade nya Sydasien för ”bokasin”, kanske var det från början bookazine (om uttrycket som vi kan misstänka först myntades där borta i Amerika). Det kan nog vara en bra och rättvisande benämning på vår tryckta produkt.
•
Tidskriftens vilja är att fortsätta ge ut något i tryckt form och vi hoppas kunna fortsätta locka våra läsare som vi vet har ett specifikt intresse på djupet för regionen och ett eller flera av länderna, men också läsare som har ett allmänintresse och vill ta in världen. Boken trycks till en början i en upplaga av 500 exemplar.»
2025-02-07
HDs nu och framtid •
Puttar u pirrvittar •
En gång fanns Pieta-skulptur i S:ta Katarina
•
Vike minnes-gård i Boge — Mycket att göra men det ger resultat
•
Boken om den torpederade Hansa
•
Tuberkulos på 40-talet <strong>Bernt Jörholt</strong> berättar
•
Dick vase: - Familjens 132 år av gotlandsresor
•
Tidningens framtida planering
•
Richard Magne: Jordbrukardagbok i Ekeby 1945-46.
•
Daniel Jensens omfattande affärer, 1610-tal. Del IV. Rikt personmaterial.
•
Gruff på krogen 1711. Oförskämd stadsvakt. • Följdes av stor brand
•
Märkligt dödsfall i När 1776
•
Lanthamnstrafiken fram till 1939
•
Diekens gravsten på Hall
•
Mera nazimateral påträffat
•
- Och så även en god mängd mindre notiser... »
2025-02-07
Ledare
Mårten Björk: En gemenskap större än nationen
- Den katolska kyrkan, som finns i de flesta länder, måste i en konfliktfylld tid stå för något större än nationella värden och ekonomiska intress...»
2025-02-02
Professor Ernst Pernicka och fil.dr Stephan Blum vid universitetet I Tübingen belyser utgrävningshistoriken på Hisarlik-kullen i Turkiet, vilken anses vara platsen för den anatoliska bronsåldersstaden Troja, känd från Homeros episka dikter, Utgrävningarna Inleddes på 1800-talet med den engelske konsuln Frank Calvert och den tyske affärsmannen Heinrich Schliemann. Därefter utforskades området av den amerikanske arkeologen Carl Blegen, följt av viktiga insatser från Manfred Korfmann, Brian Rose, Ernst Pornicka och numera Rüstem Aslan.
•
Homeros verk Iliaden och Odysséen har i alla tider fängslat läsarna med sin värld av gudar och hjältar. Professor Brian Rose vid University of Pennsylvania guidar läsaren genom historien om hur hågkomsten av dessa gudar och hjältar från Homeros epos manifesterades i Troja och dess närområde av de efterföljande grekerna och romarna.
•
Hur kommer det sig att en konstnär börjar ägna sig åt arkeologiska illustrationer och hur skapar man visuella rekonstruktioner? Christoph Haussner är konstnär och illustratör av utgrävningarna i Troja. Här berättar han om hur han kom att ansvara för många rekonstruktioner av Troja vilket ger en god inblick i denna viktiga del av den arkeologiska processen.
•
Hösten 2019 fick fyra studenter vid Stockholms universitet möjlighet att analysera en unik samling med djurben från Troja. Samlingen togs till Sverige av osteologen Nils-Gustaf Gejvall, som själv deltog i 1930-talets utgrävningar i Troja. Studenternas artikel avslöjar många detaljer under Trojas olika faser.
•
Hur uppfattades staden Troja under medeltiden? Helene Whittaker utforskar stadens roll under medeltiden, från Karl den stores regeringstid till normandernas erövring av England och grundandet av städer från Pisa till Segovia. •
Heinrich Schliemanns vurm för Homeros genomsyrar hans karriär som arkeolog men dominerade även i hans bostad. I en kulturhistorisk skildring av Iliou Melathron, Schliemanns trevåningspalats i Athen, möter amatörarkeologens kurerade hemmiljö.
•
Olof Heilo visar att även etableringen av Konstantinopel som det romerska rikets huvudstad kan kopplas till mytbildningen runt Troja. Då romarna såg sig själva som trojanernas ättlingar kan 300-talets flytt av huvudstaden österut nämligen ses som ett sätt för Rom att återvända till sitt ursprung.»
2025-01-25
Museiåret 2024 är till ända. I 28 publicerade recensioner har våra läsare kunnat hålla sig uppdaterade kring återöppnade museer, nya basutställningar och det ständiga flödet av tillfälliga utställningar på svenska museer. I detta årets femte nummer har våra skribenter besökt Bildmuseet i Umeå, ArkDes i Stockholm, Järnvägsmuseet i Gävle och Upplandsmuseet i Uppsala.
Utställningsrecensionerna är kärnan i Utställningskritiks utgivning och vi är glada över ett fortsatt produktionsstöd från Kulturrådet även för 2025. Likt många andra kulturtidskrifter har vi fått ett något minskat stöd. Därför vill jag även tacka våra annonsörer samt medlemmarna i UtställningsEstetiskt Forum, den ideella förening som ger ut tidskriften.
Förutom recensionsverksamheten har Utställningskritik också utrymme för debatt och essäer kring museer och utställningar. I detta nummer bidrar Elin Karlsson med en text om traumainformerade utställningar och Peder Lindgren med reflektioner från ett besök på polska Museet över andra världskriget.
Utställningsdebatt och essäer har också gjort avtryck i årets läsarsiffror. Bland årets mest lästa artiklar hittas två debattexter: Johan Hegardts Från Folk och Försvar till Korsvägar: svensk försvarspolitik i museiutställningar som bidrog med ett historiskt perspektiv till Armémuseums omdebatterade utställning Korsvägar, samt Eva Bergdahls och Kersti Berggrens Nordbor - ett konfliktflitt bländverk om utställningen Nordbor på Nordiska museet. Båda dessa utställningar väckte stort intresse - Irène Karlbom Hälls recension av Nordbor och min recension av Korsvägar fyller tillsammans med Maja Kinnemarks recension av Tekniska museets filial The Cell ut topp fem-listan.
Nästa år firar Utställningskritik tjugoårsjubileum. Under året kommer vi att på olika sätt uppmärksamma tidskriftens historia, samtidigt som vi blickar framåt mot en musei- och utställningsvärld i ständig förändring. Men innan dess passar jag på att önska er läsare ett gott nytt år!»
2025-12-21
Medusa 4 2025
2025-12-20
Opera 5 2025
2025-12-19
Signum 8
2025-12-16
Akvarellen 4 2025
2025-12-14
Fjärde Världen 3-4 2025
2025-11-22
Hjärnstorm 161 2025
2025-11-21
Signum 7
2025-11-15
Ekonomisk Debatt 6 2025
2025-11-04
CBA 69 2025
2025-10-23
Tidig Musik 3 2025
2025-10-21
Konstperspektiv 4
2025-10-17
Signum 6
2025-10-09
Hjärnstorm 160 2025
2025-10-03
Akvarellen 3 2025
2025-09-27
Medusa 3 2025
2025-09-20
Parnass 3 2025
2025-09-19
Signum 5
2025-09-17
Opera 4 2025
2025-09-04
Konstperspektiv 3
2025-08-25
Glänta 1 2025
2025-08-22
Fjärde Världen 2 2025
2025-08-17
Utställningskritik 3 2025
2025-07-25
Haimdagar 1-2 2025
2025-07-21
Tidig Musik 2 2025
2025-07-20
Opera 3 2025
2025-07-07
Hjärnstorm 158-159 2025
2025-07-02
Medusa 2 2025
2025-06-28
Sydasien Vår 2025
2025-06-23
Signum 4
Akvarellen 2 2025
2025-06-15
Omkonst Vår 2025
2025-06-09
Filmrutan 1 2025
2025-06-03
Parnass 2 2025
2025-05-24
CBA 68 2025
2025-05-14
Utställningskritik 2 2025
2025-05-08
Tidig Musik 1 2025
2025-05-07
OEI 106-107
2025-05-02
Signum 3
2025-04-25
Populär Astronomi 1 2025
2025-04-24
Medusa 1 2025
2025-04-19
Opera 2 2025
2025-04-12
Fjärde Världen 1 2024
2025-04-10
Glänta 3-4 2024
2025-04-09
Amnesty Press 1 2025
2025-03-21
Signum 2
2025-03-08
Hjärnstorm 157 2024
2025-03-04
Utställningskritik 1 2025
2025-03-03
Akvarellen 1 2025
2025-02-18
Opera 1 2025
2025-02-11
Tidig Musik 4 2024