Artiklar från Utbildning & Demokrati

Juridifiering av skolan 1 2016
omslagsbild 2016-11-08 Nummer 1 2016 av Utbildning & Demokrati handlar om den ökade juridiska regleringen av skolan, med ett särskilt fokus på Sverige och Norge.»

Utbildning och Demokrati 3 2010
Omslag Utbildning & Demokrati 3 2010 2011-03-02 Bland inspirationskällorna märks namn som Zygmunt Bauman, Jaques Derrida, Julia Kristeva, Emmanuel Levinas, Jaques Ranciére och postmodernismens tidige banérförare Jean-Francois Lyotard.»

Utbildning och Demokrati 2 2008
2009-01-19 This special issue is dedicated to the challenges raised by current conditions in higher education when it comes to promoting civic and professional repsonsibility. The four articles emerged from a collaboration between research centres in Örebro and Oslo, initiated at the NERA conferencein Copenhagen 2003, which has been followed up with seminar meetings and presentations, most recently at the NERA Conference in Copenhagen and the ISA Conference in Oslo, both in 2008. Our shared ambition has been to interrogate and critically discuss central aspects of the recent development of mass higher education, with regard to its role in educating towards engaged citizenship and professional responsibility. The cases are situated in a Scandinavian context, yet discussed in relation to the influence of European higher education policy.»

Utbildning och Demokrati 1 2008
2009-01-19 Gymnasiet utgör en central del i samhället och inte minst i unga människors liv. För individen innebär övergången till gymnasiet en första förväntan om att ta ställning till fortsatt väg in i högre utbildning och/eller arbetsliv och gymnasiekarriären kan spela stor roll för den unga människans framtida livschanser.»

Utbildning & Demokrati, nr 2, 2007
2007-11-05 Temat för detta nummer av Utbildning & Demokrati erbjuder fördjupning och problematisering av frågor som rör skolämnet idrott och hälsa med dess traditioner av Linggymnastik, fysiologi och idrottsrörelsens idrotter. Dessa traditioner utgör en kontext där frågor om kropp, hälsa och genus är särskilt intressanta att uppmärksamma, inte minst i relation till olika uppfattningar av samhället. »

Utbildning & Demokrati nr 1, 2007
2007-06-01 Artiklarna i numret är tillkomna oberoende av varandra men bidrar sammantaget till att formera pluralistiska perspektiv på frågor om skolplikt och föräldrars respektive barns rätt vad gäller deltagande och befrielse från specifika aktiviteter i skolan, frågan om föräldrars rätt att bestämma över barnens fostran genom fristående skolor samt om fristående skolor leder till segregation. I numret finns också artiklar som anknyter till bildningsdebatten respektive estetik och utbildning, båda teman som har behandlats tidigare i Utbildning & Demokrati. »

Utbildning & Demokrati nr 3, 2006
2006-12-21 Det sista numret 2006 innehåller ett antal fristående artiklar vilka hålls samman av en fokusering på verksamheter och praktiker som på ett eller annat sätt handlar om kunskapsbedömning. Det är inget temanummer i gängse mening eftersom det författarna vill "kunskapa" om skiljer sig åt. Därtill publiceras en artikel om skiftet i den svenska inrikespolitiska debatten kring integrations-, storstads - och utbildningspolitik samt ett antal recensioner, varav några relaterar till kunskapsbedömning och några till föregående nummers tema, Gränsdragningar och gränsöverskridanden i högskolevärlden, som därmed ges en uppföljning. »

Utbildning & Demokrati nr 2, 2006
2006-06-08 Detta nummer av Utbildning & Demokrati knyter an till ett intresse för kulturstudier och kretsar kring ett specifikt sätt att bedriva kulturstudier med fokus på högskole- och universitetsvärldens verksamheter, nämligen att fokusera gränser och ”gränsarbete”. Det är en central fråga hur högskole- och universitetsvärldens verksamheter skapar gränser och överskrider gränser för att utveckla, effektivisera, skydda och separera verksamheter och grupper av människor och deras intressen. Det finns en vilja att såväl sätta gränser som att upplösa gränser mellan ämnen, discipliner, verksamheter och människor. Just gränser och ”gränsarbete” spelar en betydande roll i kulturstudier, som möjligen sätter sin nit till att just överskrida gränser. I centrum för detta temanummer står alltså, vad temaredaktörerna Per Anders Forstorp och Jörgen Nissen uppfattar som, samtidens upptagenhet vid gränser: att upplösa gränser, överskrida gränser och sätta nya gränser. Hur relationen mellan kvantitet och kvalitet, elit och massa, nation och region, lokalt och globalt tar form, ser ut och har sett ut markerar hur gränser förflyttas, upplöses och dras på nytt med nya särskiljanden och därmed hur högskolornas och universitetens verksamheter är ett aktuellt politiskt fenomen.»

Utbildning & Demokrati nr 1, 2006
omslagsbild 2006-03-15 2006 inleds med ett nummer på temat pedagogisk filosofi, etik och politik, och innehåller bland annat artiklar som på olika sätt kommenterar Nel Noddings forskning och den caring/omsorgsfilosofi hon förespråkar. En intervju med Nicholas Burbules och en omfattande recensionsavdelning fyller också numret. »

Utbildning & Demokrati nr 3, 2005
2005-12-29 2005 avslutas med ett nummer bestående av ett antal fristående artiklar. Det är artiklar som inte är relaterade till någon redaktionell tematisering. Det som förenar dem och gör att de är föremål för en samlad publicering är emellertid att de var och en på olika sätt analyserar och diskuterar frågan om på vilka grunder skola och undervisning, skolpolitik och utbildningssystemet vilar. »

Utbildning & Demokrati nr 2, 2005
2005-09-28 Temat för detta nummer av Utbildning & Demokrati är relationen mellan bildning och demokrati där matematikämnet står i fokus för en sådan diskussion. Hur kan matematikämnet bidra med att formulera skolans bildnings- och demokratidimensioner? Jämte temat, Bildning och demokrati i matematikutbildningen, publiceras två fristående artiklar. I HISTORY WAR I 1990 ÅRENE I USA - KAMPEN MELLOM H OG H, skriver Elisabeth Buk-Berge om det ”kulturkrig” som blossade upp vid universiteten i Amerikas förenta stater under 1990-talet. I PEDAGOGIK, TOLKNING OCH FÖRSTÅELSE - EN METODOLOGISK REFLEKTION KRING STUDIEOBJEKTET EDUKATION argumenterar Anders D Olofsson och J Ola Lindberg för att pedagogisk forskning baseras på en filosofisk hermeneutik. Författarna har ambitionen att utifrån korta beskrivningar av olika utbildningsteorier upprätta en möjlig tolkningsram. »


Nästa sida »
rss 0.91 för Tidskrift.nu: Artiklar från  Utbildning & Demokrati

Annons:

Senaste nummer:

2024-04-05
Populär Astronomi 1 2024

2024-03-17
Medusa 1 2024

2024-03-16
Hjärnstorm 154-155 2023

2024-03-09
Akvarellen 1 2024

2024-03-08
Signum 2

2024-03-07
Opera 1 2024

2024-03-03
Parnass 1 2024

2024-02-19
Konstperspektiv 1

2024-01-27
Divan 3-4 2023

2024-01-26
Signum 1

2024-01-25
Haimdagar 1-2 2024
Karavan 4 2023

2024-01-20
Tidig Musik 4 2023

2024-01-15
Hjärnstorm 152-153 2023

2024-01-10
Utställningskritik 5 2023

2024-01-03
Medusa 4 2023

2024-01-02
Parnass 4 2023

2023-12-29
Akvarellen 4 2023

2023-12-13
Fjärde Världen 4 2023

2023-12-12
Populär Astronomi 4 2023

2023-12-08
Signum 8

2023-11-29
Opera 5 2023

2023-11-18
Amnesty Press 3 2023

2023-11-16
Teatertidningen 4 2023

2023-11-08
20TAL 9 2023

2023-11-01
Utställningskritik 4 2023

2023-10-27
Signum 7
Karavan 3 2023

2023-10-25
Nio-Fem 2 2023

2023-10-24
Konstperspektiv 4

2023-10-16
Lyrikvännen 4-5 2023

2023-10-12
Populär Astronomi 3 2023

2023-10-11
Divan 1-2 2023

2023-10-10
Glänta 2 2023

2023-10-09
Haimdagar 3-4 2023
Akvarellen 3 2023

2023-10-08
Medusa 3 2023

2023-10-07
Tidig Musik 3 2023

2023-10-05
Opera 4 2023
Parnass 3 2023

2023-09-29
Ale 2 2023

2023-09-18
Lyrikvännen 3 2023

2023-09-08
Signum 6

2023-08-28
Balder 2 2023

2023-08-22
FLM 3 2023

2023-08-20
Fjärde Världen 3 2023

2023-08-18
Teatertidningen 2-3 2023

2023-08-16
Utställningskritik 3 2023

2023-08-09
Populär Astronomi 2 2023

2023-08-05
Lira Musikmagasin 2 2023

Äldre resuméer