Temanummer - Erik XIV

Även om kung Erik XIV varit föremål för flera försök till historisk "äreräddning", från Olof Celsius till Knut Carlqvist, så är det oftast de mänskliga svagheterna som framhävts i berättelserna om honom - allsköns human interest stories kring vadstenabuller, syskonrivalitet, utländska frierier, lek på luta inför liten Karin, dåligt lynne, förföljelsemani, sinnesförvirring, sturemord, skogslöpningar, slutligen fångenskap och förgiftad ärtsoppa - och som gjort honom till ett av praktnumren bland svenska folkets olyckliga öden. Inte minst i bild-, ord- och tonkonst har Erik ju gärna fått kreera rollen som en svensk Hamlet, i trikåer och tablåer hos målare som Georg von Rosen och diktare som Carl Snoilsky; i dramer av Bengt Lidner och August Strindberg; i desperata och ruelsefyllda psykogram som Gustaf Frödings Kung Eriks visor och Ture Rangströms tonsättningar av dessa; i naiva eller naiviserande skillingtrycktexter hos August Bondeson och Ruben Nilson – för att nu inte nämna ett stort antal studentspex.

Med det nya temanumret av Ad Familiares - 176 sidor tjockt - vill Sällskapet för renässans- och barockstudier presentera ett urval texter knutna till våra dagars forskning kring Erik XIV och det tidiga vasahuset!

Latinisten Magnus Karlsson presenterar propagandaskriften Oratio de iniusto bello, där den lärde humanisten Erik fått anledning att utveckla alla sina retoriska förmågor. Karlsson ifrågasätter också i en separat debattartikel den danske historikern Frede P. Jensens åsikt att Erik redan före sin avsättning betraktades som tyrann – en anklagelse som i tidens politiska tankevärld ofta utgjorde ett legitimt skäl för avsättning och också återkom i de officiella anklagelseskrifterna.

Idéhistorikern Elisabeth Lundqvist studerar hur Erik får uppträda som en sådan av Gud straffad tyrann i en annan av samtidens propagandaskrifter, signerad den polske prästen Marcin Kromer.

Historikern Malin Grundberg granskar motiveringarna till Eriks avsättning och hävdar att Erik inte enbart anklagades för tyranni utan också för olika uttryck av bristande manlighet.

Ett genusperspektiv anläggs också av historikern Mats Hallenberg, som analyserar de manlighetsideal som kommit till uttryck i vasahusets egna officiella självpresentationer i form av krönikor och annan propaganda.

Den europeiskt orienterade renässanskungen, själv skolad även i kompositionskonstens grundregler, möter vi i musikvetaren Kia Hedells studie av musiklivet vid Eriks hov, och konstvetaren Johan Eriksson undersöker hur den italienska renässansarkitekturen på många olika sätt påverkat utformningen av vasasönernas kungliga residens.

Håkan Boström

Publicerad: 2005-06-16


Läs mer om Ad Familiares (Nedlagd) i katalogen
Fler artiklar knutna till Ad Familiares (Nedlagd)
Fler tidskrifter i kategori NEDLAGDA