Tidskrift.nu: Artiklar från Ekonomisk Debatt

Artiklar från Ekonomisk Debatt

Innehåll #7 2014

2014-11-17 Det är sällan en nationalekonom skriver en bästsäljare - men den bedriften har Thomas Piketty lyckats med. Genom Capital in the Twenty-First Century (Piketty 2014) har ekonomisk ojämlikhet kommit att stå i centrum för den politiska debatten i många länder under den senaste tiden. Den näst intill dominerande synen i denna diskussion är att ojämlikhet är något dåligt som ska bekämpas med ekonomisk-politiska medel. Den hållningen är dock varken självklar eller oproblematisk. Vi presenterar här sex tankar - utan större systematik och utan inbördes rangordning men med, som vi ser det, något slags poäng - som vi hoppas kan stimulera till vidare och fördjupad debatt (ur ledaren Ekonomisk Debatt #7 2014).»

2014-10-19 "Ekonomer är kända för att kraftfullt argumentera för hur den ekonomiska politiken, i deras tycke, ska utformas. Men stämmer denna bild för den gemene akademiske ekonomen på ett svenskt lärosäte i dag? Mitt svar på denna fråga blir ett nej. Visst finns det många ekonomer som engagerar sig i den offentliga diskursen och gör bidrag till den ekonomisk-politiska debatten, men för mig ter det sig som om den genomsnittlige ekonomen vid våra lärosäten inte är särskilt aktiv i den offentliga debatten. Många disputerade ekonomer upplever jag t o m saknar intresse för att engagera sig i bredare frågor".»

Valåret 2014 – råd från nationalekonomer

2014-06-22 Under 2014 hålls val både till Europaparlamentet och till riksdagen; dessutom till kommun- och landstingsfullmäktige. Den politiska konkurrensen är hård, och förslagen från partierna duggar redan tätt. Mitt i allt strategiskt tänkande och agerande kan det dock vara viktigt för partierna att stanna upp och fundera lite extra på särskilt grundläggande frågor. Till deras hjälp presenterar vi detta temanummer av Ekonomisk Debatt - på temat ”Valåret 2014 - råd från nationalekonomer”. Men lyssnar politiker på forskare?»

Innehåll #3 2014

2014-04-28 Ur ledaren EkonomiskDebatt "Den nye påven Franciskus diskuterar i sitt påvliga brev (Franciskus 2013) frågor om fattigdom, ojämlikhet, exkludering, tillväxt, laissez-faire-ideologin, skatteflykt och mycket annat. I årets första ledare här i Ekonomisk Debatt (Berggren och Nilsson 2014) kritiseras påven för att missa att tillväxt är ett kraftfullt medel för att höja de fattigastes inkomster. Påvens brev innehåller dock inte i första hand en kritik av tillväxt, utan av laissez-faire-ideologin som han menar gör oss passiva och i stor utsträckning hindrar oss från att vidta åtgärder som skulle kunna förbättra de fattigastes liv /.../".»

Innehåll #2 2014

2014-04-16 Det handelsavtal som slöts på Bali den 7 december 2013 inom ramen för Världshandelsorganisationen (WTO) har framställts som ett stort framsteg i de multilaterala förhandlingar som syftar till global ekonomisk integration. Det är det första stora handelsavtal som har slutits sedan WTO bildades 1995 och är ett resultat av Doharundan, som har pågått sedan 2001. Det sk Balipaketet består av tre delar som innefattar förenklade handelsprocedurer, vissa jordbruksfrågor samt handelslättnader för de minst utvecklade länderna. Avtalet förväntas ge stora vinster - enligt WTO upp till 1 biljon (dvs tusen miljarder) dollar om året - och har setts som ett väsentligt steg framåt i WTO:s arbete. Man kan dock ifrågasätta avtalets betydelse och fundera på hur framtiden ser ut för de multilaterala förhandlingarna inom WTO. (Ur ledaren ekonomisk debatt #2 2014) »

Innehåll #1 2014

2014-02-19 Att den nya påven Franciskus har ett äkta engagemang för de svaga, utsatta och fattiga i världen råder det inget tvivel om. Att ha goda avsikter är dock inte alltid detsamma som att ha goda kunskaper. För att uppnå ett mål om en ekonomisk utveckling som även kommer världens mindre bemedlade till del krävs även det senare. Det är en vetenskaplig fråga som kräver vetenskapliga metoder för att besvaras. Baserat på den senaste tidens uttalanden finns det skäl att tvivla på att påven har rådgjort med de nationalekonomer som har studerat just hur en sådan bred utveckling kommer till stånd. (ur ledaren Ekonomisk Debatt »

2013-12-09 Ekonomisk Debatt ges ut av Nationalekonomiska Föreningen, och i tidskriften presenteras ny nationalekonomisk forskning samt debatteras aktuella samhällsekonomiska frågor under bred medverkan av akademiskt och praktiskt verksamma ekonomer.»

Ekonomisk Debatt #7 2013

2013-11-07 Ur Ledaren "Under tidens gång har svenska lärosäten och forskare i varierande grad öppnat eller slutit sig mot sin omvärld. Kanske är Knut Wiksell den nationalekonom genom tiderna som har hörts allra mest i samhällsdebatten. Hans starka böjelse att upplysa och uppfostra folket fick honom att ta upp ett brett spektrum av såväl ekonomiska som sociala och politiska frågor (se t ex Jonung m fl 2001). Samtidigt har det funnits perioder och debatter kring vissa ämnen där verksamma ekonomer varit mindre aktiva. Ett exempel är debatten i början av 2000-talet om globaliseringens konsekvenser/.../»

Innehåll #6 2013

2013-10-05 Entreprenöriella ekosystem är ett begrepp som har kommit att användas allt oftare. Det tycks i huvudsak användas för att belysa att ett stort antal faktorer måste sammanfalla för att en entreprenöriellt organiserad ekonomi ska fungera väl. Dess betydelse är dock långt ifrån entydig, och metaforen med ekologiska system är också konstig, för att inte säga direkt förrädisk. Det som tycks dölja sig bakom entreprenöriella ekosystem är inte en föreställning om verkliga ekosystem utan snarare en föreställning om intelligent design. (Ur ledaren Ekonomisk debatt #6 2013)»

Innehåll #5 2013

2013-09-07 Som forskare blir man aningen förskräckt när journalister drar så långtgående slutsatser av en korrelation. Inom forskningen är frågan om orsakssambandet förstås central. Mycket möda läggs på att finna exogen variation i variabeln av intresse som kan användas för att dra slutsatser om orsakssamband. När det inte går att finna någon perfekt jämförelsegrupp förväntas forskaren förklara under vilka antaganden som det går att dra slutsatser om kausalitet. I fallet med restaurangmomsen är det uppenbart att andra faktorer än just skatteförändringen kan ligga bakom sysselsättningsuppgången i sektorn. (ur ledaren Ekonomisk debatt #5 2013)»

Lindbeckkommissionen efter 20 år – reformbehovet då och nu

2013-06-05 I början av 1990-talet hade Sverige drabbats av en djup ekonomisk kris. Utöver omedelbara åtgärder tillsatte regeringen Bildt en kommission som fick till uppdrag att fundera på reformer för att förbättra den svenska ekonomins funktionssätt. I mars 1993 presenterade Ekonomikommissionen sitt betänkande <em>Nya villkor för ekonomi och politik</em> (SOU 1993:16) för finansminister Anne Wibble. Det mer populära namnet var Lindbeckkommissionen, då den leddes av Assar Lindbeck. De övriga sex/.../ (Ur ledaren Ekonomisk Debatt #4)»

Nästa sida »

rss 0.91 för Tidskrift.nu: Artiklar från Ekonomisk Debatt

FRÅN TIDSKRIFTERNA

» Senaste nummer

REDAKTIONELLT

INFORMATION

» Om tidskrift.nu

» För tidskrifter

» Länka till oss

KATALOGEN

» Nättidskrifter

» Kulturtidskriften

SÖK PÅ TIDSKRIFT.NU

Annons:

Fastighetsbox

Forum för
fastighetsboxar

Cykelställ

Senaste nummer:

2024-04-05
Populär Astronomi 1 2024

2024-03-17
Medusa 1 2024

2024-03-16
Hjärnstorm 154-155 2023

2024-03-09
Akvarellen 1 2024

2024-03-08
Signum 2

2024-03-07
Opera 1 2024

2024-03-03
Parnass 1 2024

2024-02-19
Konstperspektiv 1

2024-01-27
Divan 3-4 2023

2024-01-26
Signum 1

2024-01-25
Haimdagar 1-2 2024
Karavan 4 2023

2024-01-20
Tidig Musik 4 2023

2024-01-15
Hjärnstorm 152-153 2023

2024-01-10
Utställningskritik 5 2023

2024-01-03
Medusa 4 2023

2024-01-02
Parnass 4 2023

2023-12-29
Akvarellen 4 2023

2023-12-13
Fjärde Världen 4 2023

2023-12-12
Populär Astronomi 4 2023

2023-12-08
Signum 8

2023-11-29
Opera 5 2023

2023-11-18
Amnesty Press 3 2023

2023-11-16
Teatertidningen 4 2023

2023-11-08
20TAL 9 2023

2023-11-01
Utställningskritik 4 2023

2023-10-27
Signum 7
Karavan 3 2023

2023-10-25
Nio-Fem 2 2023

2023-10-24
Konstperspektiv 4

2023-10-16
Lyrikvännen 4-5 2023

2023-10-12
Populär Astronomi 3 2023

2023-10-11
Divan 1-2 2023

2023-10-10
Glänta 2 2023

2023-10-09
Haimdagar 3-4 2023
Akvarellen 3 2023

2023-10-08
Medusa 3 2023

2023-10-07
Tidig Musik 3 2023

2023-10-05
Opera 4 2023
Parnass 3 2023

2023-09-29
Ale 2 2023

2023-09-18
Lyrikvännen 3 2023

2023-09-08
Signum 6

2023-08-28
Balder 2 2023

2023-08-22
FLM 3 2023

2023-08-20
Fjärde Världen 3 2023

2023-08-18
Teatertidningen 2-3 2023

2023-08-16
Utställningskritik 3 2023

2023-08-09
Populär Astronomi 2 2023

2023-08-05
Lira Musikmagasin 2 2023

Äldre resuméer